Uppsala 2003. Året som alla tror ska bli slutet för stadens livsnerv
läkemedelsindustrin.
Den amerikanska läkemedelsjätten Pfizer har just köpt upp Pharmacia, men
verksamheten i Uppsala är inte önskvärd i den nya organisationen.
Stadens ställning som centrum för den svenska läkemedelsbranschen är plötsligt
hotad. Går det över huvud taget att resa sig från en sådan smäll?
Fem år senare har antalet anställda i läkemedels- och medicinteknikföretagen i
Uppsala ökat med 500 personer till drygt 4 500. Det är ganska långt från den
totala genomklappning som alla fruktade när Pfizer tog sitt beslut.
Antalet företag i branschen har ökat med 40 procent, men framför allt har den
samlade omsättningen i företagen ökat med 50 procent, enligt statistik från
nätverksorganisationen Uppsala Bio.
Steget tycks inte långt från ett amerikanskt läkemedelsbolag som stänger i
Uppsala till en biljätte i Detroit som vill lägga ner fabriken i
Trollhättan. Skillnaderna ligger främst i att läkemedelsindustrin
fortfarande blomstrar, medan fordonsindustrin är inne i en omfattande
strukturell kris.
Exempel på liknande kriser saknas inte i svenskt näringslivs historia. Närmast
till hands ligger varvsindustrin och tekoföretagen, som sedan 1970-talet
minskat antalet anställda i Sverige med 90 procent.
Fler än 100 000 jobb försvann i dessa båda branscher, enligt en rapport från
Tillväxtverket. Räknas kategorin ”övrig industri” in handlar det om en bra
bit över 300 000 arbetstillfällen.
Under samma period skapades knappt 800 000 nya jobb i privata tjänsteföretag,
alltså mer än dubbelt så många som de industrijobb som försvann.
Nu ska ingen inbilla sig att en sådan omställning går automatiskt eller att de
människor som blir utan jobb inte drabbas hårt.
Däremot behöver inte ett nedläggningsbeslut av Saab vara den definitiva
domedagen för de boende i Trollhättan, även om det emellanåt låter så när
man lyssnar på den politiska debatten om fordonskrisen.
Några faktorer är särskilt viktiga för att omvandlingen ska lyckas.
Rörlighet. Det krävs att den krisdrabbade regionen är lättillgänglig för att
kunna fånga upp de möjligheter som ges med både nya företagsetableringar och
inflyttning av ny kompetens som kan förstärka en ny inriktning på
näringslivet.
Bredd. Ett näringsliv som inte domineras av en enda bransch. En flora av
företag inom olika branscher ökar chansen att hitta en ersättare som kan dra
på sig ledartröjan.
Spets. Inte minst betydelsefullt är tillgången på högutbildad arbetskraft som
kan skolas om till nya kvalificerade sysslor i en annan bransch. I fallet
Uppsala anses just detta vara en av de allra viktigaste faktorerna bakom
framgången efter Pharmacias avveckling. Det fanns kompetens inom så väl
läkemedelsforskning, tillverkning och företagsledning, något som kommit till
stor nytta när nya företag startats baserade på universitetsforskning.
Alla tre faktorerna är utmärkande för en storstadsregion, vilket talar för att
både Trollhättan och Lund kommer att överleva de kriser de just nu går
igenom.
Mest spännande är egentligen den tredje punkten, eftersom den pekar på
möjligheten att skapa nya livskraftiga företag i den bransch där regionen
redan är stark, även om man förlorar det stora företaget som draglok.
Rent konkret skulle Trollhättan kunna bli världsledande inom miljövänliga
tekniklösningar till fordonsindustrin, utan att det för den skull behöver
byggas en enda bil där i framtiden.
Debatten om stödåtgärder borde handla mer om dessa möjligheter som trots allt
finns för ett liv efter Saab.