Sydsvenskan har granskat spotpriserna för de olika elområdena på den nordiska elbörsen Nordpool från årsskiftet fram till i söndags. Vi har jämfört ett genomsnittspris för de tre nordliga elområdena med ett snittpris för det sydligaste.
Skillnaderna mellan de tre nordligaste områdena har varit små. Men priset i det sydligaste området, elområde fyra, har i genomsnitt legat omkring tre öre per kilowattimme högre än de övriga. Det motsvarar mer än en tioprocentig prisskillnad.
Spotpriserna är de priser som elhandelsbolagen betalar för elen de sedan levererar till sina kunder. Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarnas riksförbund, påpekar att skillnaderna mellan elområdena ökar efter att skatter, avgifter och handlarnas marginaler lagts på.
– När spotpriserna förvandlas till fastavtalspriser går skillnaden från tre öre till ungefär tio öre per kilowattimme, säger han.
För ett skånskt hushåll i en typvilla som använder 20 000 kilowattimmar el per år kan skillnaden innebära tvåtusen kronor på årsbasis.
Prisskillnaden ser ut att hålla i sig. Den elhandlare som vill köpa sig fri från risken att påverkas av prissvängningar på grund av elområdesgränserna kan göra det med hjälp av så kallade CFD-kontrakt. Prisskillnaden för nästa år mellan elområde fyra och elområde tre är i dag strax under tre öre per kilowattimme, med andra ord inte långt från den skillnad i spotpriset som rått hittills.
Enkelt uttryckt uppstår prisskillnaderna på grund av bristande överföringskapacitet i elnäten, så kallade flaskhalsar. Men det nordiska kraftområdet är också mycket väderberoende. Såväl regn- och vattenmängder som kyla och vind påverkar både efterfrågan och produktion.
Magnus Thorstensson är elmarknadsanalytiker på elhandelsföretagens branschorganisation Svensk Energi. Han förklarar att prisskillnaderna mellan elområde tre och fyra blir större på grund av flaskhalsarna när vattenmagasinen är välfyllda, eftersom den billiga vattenkraften produceras i norr.
– När vi har mycket vatten är trycket stort från vattenkraftverken i både Norge och Sverige. Den kraften efterfrågas i södra Sverige, men även i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen, och då räcker ledningarna inte till. Ett normalår blir skillnaden mindre, säger han.
För att minska problemet med flaskhalsar bygger Svenska Kraftnät ut kapaciteten. Den så kallade Sydvästlänken ska när arbetet är klart ge en 25-procentig ökning i överföringskapacitet till de sydligaste elkunderna. Svenska Kraftnät hoppas att det ska utjämna priserna.
Jakob Eliasson på Villaägarna tror inte på sänkta priser i söder. Han säger att när mer el kan exporteras söderut kommer efterfrågan på nordisk el att öka.
– De sydliga priserna kommer att spridas norrut. Ni kommer inte att få lägre priser, det är vi norröver som kommer att få högre.
Magnus Thorstensson säger att det aldrig går att helt bygga bort flaskhalsar ur näten och att det är svårt att förutsäga hur stor effekten av Sydvästlänken blir.
– Mer billig kraft kommer att kunna föras ner. Samtidigt ska det byggas en ny kabel till Litauen som utgår från elområde fyra. Den riskerar att utjämna den positiva effekten.