Handelns utredningsinstitut, HUI, tror att hösten kommer att gå i sparandets
tecken och gör en kraftig nedjustering av prognoserna för detaljhandelns
utveckling – till en tillväxt på fyra procent i år mot tidigare fem procent.
Det är framför allt sällanköpsvaror – elektronik, möbler och vitvaror – som
drabbas hårt under dåliga tider.
För den delen av handeln skrivs nu tillväxten ned från fem till tre procent i
löpande priser. Även kapitalvaror som är relaterade till byggsektorn spås en
svagare tillväxt.
En anledning till den kraftiga prognosnedskrivningen är finanskrisen som blev
akut en dryg vecka innan konjunkturprognosen blev färdig. Därmed ökar det
hot mot omsättningen i detaljhandeln som en konjunkturnedgång med ökade
varsel, arbetslöshet och sjunkande bostadspriser innebär.
Men hur stor den negativa effekten av finanskrisen blir för handeln är
omöjligt att beräkna. Det beror inte minst på hur djup och långvarig krisen
blir.
– Prognosläget är så svårt nu att man nästan måste revidera prognosen dag för
dag, säger Jessica Lindblom på HUI.
Hon kan dock inte utesluta att det för första gången på tio år inte blir någon
ökning av julhandeln. Men julbordet kanske står sig på julklapparnas
bekostnad.
Försäljningen inom dagligvaruhandeln väntas öka 5,5 procent i år men
försäljningsvolymen blir oförändrad.
– Vi köper lika mycket mat som tidigare, men vi betalar mer för den och det
minskar konsumtionsutrymmet för övriga varor, säger Jessica Lindblom.
Men vi sparar in även på maten.
– Det märks bland annat på att lågprisbutiker som Netto och Lidl visar ökad
omsättning. Dessutom byter konsumenterna från premiumvarumärken till
billigare varianter.
Enligt HUI borde prisökningstakten på mat minska när bättre skördar dämpar de
internationella priserna.
Men det innebär inte att konsumenterna kan återgå till att köpa elektronik och
vitvaror i samma utsträckning som tidigare. En dyrare dollar och högre
löner, bland annat i Kina, gör istället Asienimporten dyrare.