PEKING. Konsultfirman Mckinsey varnade i juli för att multinationella bolag
måste vakna upp inför den kommande konkurrensen från de ”vilda ungdomarna”
från Kina. Det handlar om privata kinesiska bolag och entreprenörer som
Chery och rederiet CIMC.
Och jämför man medelåldern på Volvo och Ericsson med deras kinesiska
konkurrenter så verkar onekligen ett fadersmord vara i görningen (se
tabell). Medan snittåldern på kinesiska bilmärket Chery är 24 år är
motsvarande siffra på Volvo 40,5 år. Chery från Anhuiprovinsen skapade
rubriker i juli när det blev känt att de smidde planer på att lägga ett bud
till Ford på just Volvo personbilar.
Den låga kinesiska medelåldern beror på att det helt enkelt inte går att hitta
kvalificerade äldre personer.
– För en 25-åring tar det ett par månader att lära sig ett nytt begrepp och de
har ingen prestige investerad i gamla arbetssätt, säger Johan Björkstén,
grundare av pr-byrån Eastwei och författare till boken ”Att göra affärer i
dagens Kina”. Samtidigt är unga sämre på mjuka värden inom ledarskap och i
Kina byter de jobb ofta, vilket gör att kunskap inte byggs upp i
organisationerna.
Traditionella kinesiska bolag är auktoritära där chefen pekar med hela handen
och kreativitet stryps. Men även det håller på att ändras:
– Den senaste tiden har jag träffat 35-åriga kinesiska chefer som pratar om
att bygga platta organisationer. De låter som svenskar! Det har ändrats på
ett år!
Björkstén varnar för att svenskarna underskattar motståndet.
Kostnadsfördelarna har Kina redan. Nu knappar de även in på kvalitet.
– Om kineserna kan lösa sina stelbenta korrupta ledningssystem och skapa
engagemang från gräsrötterna så kommer de att vara helt livsfarliga. Det gör
mig orolig, särskilt för Ericsson, säger Björkstén som varit bosatt i Kina i
sjutton år.
Schablonbilden av kinesiska ungdomar är fyrkantiga plugghästar. Men även det
håller på att ändras. Många har varit utomlands och studerat och lärt sig
mer kreativa tänkesätt.
Kvinnor är på väg uppåt i den kinesiska ekonomin. En undersökning bland 350
elever på Guanghua school of Management i Peking visar att 42 procent av
mellancheferna var kvinnor. Siffran är lägre bland företag i allmänhet men
visar ändå att regimens arbete för att stärka kvinnors ställning i
yrkeslivet har gett resultat. Det är inte bara politiskt korrekt bjäbb. En
undersökning visar att verksamheter som drivs av kvinnor i Kina är 7,8
procent mer lönsamma än mäns.
På västerländska bolag i landet är ofta hälften eller fler i chefsgruppen
kvinnor. Exempelvis har mansdominerade Alfa Laval globalt 15 procent
kvinnliga chefer. Men i Kina är siffran 50 procent.
En anledning till den ökade jämställdheten är att ettbarnspolitiken gör att
föräldrar uppmärksammar och stöttar döttrar på ett sätt som tidigare var
reserverat för pojkar. Det prestationsinriktade skolsystemet slipar dem
sedan till aggressiv framåtanda.
Kvinnor är bättre på att nätverka vilket gynnar dem i det kontaktdrivna
kinesiska affärslivet. Flickor får i snitt bättre betyg och det är fler
kvinnor som studerar på universitet.
Många kinesiskor får därför ett för svenskar nästan provocerande bra
självförtroende. Björkstén säger att inom Sonys Kinaavdelning består hela
gruppen påläggskalvar, påtänkta framtida chefer, av kvinnor. Detta sagt så
finns glastaket även i Kina. Tittar man på toppnivån rör det sig som regel
om män. Men föräldraskapet behöver inte bli en karriärdödare.
I Kina är föräldraledigheten tre månader för modern. Därefter tar en stab av
far- och morföräldrar och hembiträden hand om barnet medan mamma kan
koncentrera sig på karriären.
En undersökning av 1 450 vd:ar globalt av tidskriften CEO och Cass Business
School i London fann att medelåldern på kinesiska toppchefer är 47 jämfört
med 55 år i världen totalt. Dessutom var de unga kinesiska cheferna bättre
än unga västerländska ledare. Åtta av de tio bästa på listan återfanns på
Shanghaibörsen.
Rankningen bygger på hur chefer som är under 45 år lyckats utveckla sina bolag
på börsen jämfört med den lokala hemmamarknaden.
Forskarna från Cass undrar i artikeln om det råder brist på unga talanger i
väst. Bara en ung europeisk vd är med på topp 50-listan. 36 är däremot
kineser.