Vertikal vindsnurra ska värma villan

Ekonomi.
Vindmöllor är en allt vanligare syn i Skåne. Men ingen av dem liknar den som snurrar hos Göran Gatenfjord i Äspö på Söderslätt.

Andra möllor står många meter höga på öppen mark, oftast långt från bostadshus och samhällen. Göran Gatenfjords kraftverk reser sig bara tio meter upp i luften och är placerat i hans trädgård.

Och framför allt är axeln som vingarna roterar runt lodrät, medan den är vågrät på alla andra vindmöllor.

– Den här lösningen är bullerfri och betydligt enklare att sköta och leva med. Det innebär att även en privatperson eller ett litet antal hushåll kan skaffa sig ett eget vindkraftverk, säger Göran Gatenfjord.

Han är pensionerad civilingenjör och har främst sysslat med säkerhetsaspekter runt energifrågor och kraftverk av alla de slag under sitt yrkesliv. Vid flytten till gården på Söderslätt bestämde han sig snabbt för att hitta billigare och mer framtidsinriktade former för energiförsörjningen till det egna hushållet.

– Vårt hus var elvärmt och det hade blivit alldeles för dyrt att köpa all kapacitet utifrån, berättar Göran Gatenfjord.

Han började med att installera en jordvärmepump som klarar runt två tredjedelar av hushållets energibehov. Resterande tredjedel – cirka 23 000 kilowattimmar – hoppas han kunna utvinna ur det vertikala vindkraftverket.

– Jag reste möllan först sent i somras och vet ännu för lite om vilken kapacitet den har i praktiken. Men enligt mina beräkningar ska den göra mig självförsörjande på el framöver.

Han är övertygad om att elpriset bara kommer fortsätter att stiga. Inte minst därför att eldrivna bilar blir allt vanligare. Intresset för nya energilösningar stegras därmed.

Redan för långt mer än ett år sedan bestämde han sig för att satsa på vertikal vindkraft. Men jobbet med att få tillstånd att resa en anläggning och koppla den till det vanliga kraftnätet har tagit betydligt längre tid än vad han någonsin hade kunnat föreställa sig.

– De svenska reglerna för kraftverk är rena Hedenhös och anpassat till de stora bolagens sätt att fungera. Jag har haft både pengar och tid och har en gedigen teknisk bakgrund. Dessutom vägrar jag ge mig. Utan dessa förutsättningar hade det aldrig gått att klara matchen mot normer och myndigheter.

Han berättar om evinnerliga skriftväxlingar med nätägaren Eon. Där har han stött på den ena bestämmelsen efter den andra som satt käppar i hjulet för hans planer.

– Att jag uppfyllt regler som gäller för Tyskland eller England har inte haft någon betydelse. Här råder svenska normer. Man kan undra om vi verkligen är medlemmar av EU.

Kraftbolagens inställning ser han en enkel förklaring till. ”De skyddar ju sina egna affärer.”

– Men politikerna visar en enorm flathet. De talar om en ny energipolitik. I praktiken är det närmast hopplöst för mindre aktörer att etablera sig.

Ett tag såg det ut som att enda vägen för ett godkännande av anläggningen var att anlita ett labb i Tyskland för cirka 1,5 miljoner kronor, vilket var en ren omöjlighet.

– Jag hittade ett kryphål i normerna genom att lusläsa ett tjockt appendix. Det ska man inte behöva göra för att testa ny teknik.

Vindmöllan har han importerat från Kina där en serieproduktion av anläggningen just satt igång. Tidigare har vindkraftverken mest använts av kinesisk militär för att utvinna el under fältövningar.

Priset ligger runt 250 000 kronor, inklusive moms. Fungerar allt som det är tänkt tjänar han in investeringen på mindre än tio år. Samtidigt som han kalkylerar med att möllan ska snurra i 25–30 år. Ganska snart hoppas han också kunna sälja vindmöllorna till andra intresserade.

– Innan jag tar emot beställningar vill jag verkligen veta att möllan fungerar problemfritt och alstrar energi i nivå med mina beräkningar. Det ska jag ha underlag för lite senare i höst.

HSB vill prova möllan i pilotprojekt för borätter

Riksförbundet för HSB vill testa Göran Gatenfjords vertikala vindkraftverk i ett pilotprojekt.

– Hans lösning med en småskalig och tystgående anläggning är klart intressant för ett antal av våra bostadsrättsföreningar, säger Emina Pasic, energichef på HSB:s riksförbund.

HSB ligger i startgroparna för ett större klimatprojekt där förnyelsebara energikällor, främst vind- och solenergi, ska prövas.

– Det här är ett långsiktigt arbete och vi befinner oss precis i starten. Men nya okonventionella vägar behövs. Lika väl som att föreningar i dag köper andelar i befintlig vindkraft kan det vara motiverat för en förening att driva ett eget kraftverk, säger Emina Pasic.

Hon uppger att det är för tidigt att lyfta fram någon särskild förening där pilotprojektet skulle kunna genomföras. Men redan före årsskiftet räknar hon med att beslut om något av föreningens pilotprojekt ska vara fattat.

För det vertikala vindkraftverket spelar vindriktningen ingen roll

Konventionella vindkraftverk är konstruerade med vågrät axel och en snurrande propeller. De byggs höga för att fånga kraftiga ihållande vindar från en riktning. De är förhållandevis komplicerat konstruerade och lämpar sig bäst som större enheter där till exempel kraftbolag står för ansvar och drift.

Vertikala vindkraftverk kan ha få rörliga delar och blir därmed mindre känsliga vid drift. Möllorna tar tillvara på energin vart än vinden kommer ifrån och även om vinden är turbulent. Åtminstone teoretiskt innebär det att möllorna inte behöver byggas så höga. Eftersom de bullrar betydligt mindre än vanliga vindmöllor skulle de därför kunna placeras närmare bebyggelse och till och med inne i städer.

Ett vertikalt vindkraftverk på tio meters höjd och med en kapacitet på fem kilowatt ska vid en snittvind på åtta meter per sekund kunna ge 20 000–30 000 kilowattimmar per år. Det motsvarar energiförbrukningen i en normal villa under samma tid.

Nackdelen med att utvinna energi ur vind på låg höjd är att det blåser för dåligt. Vindhastigheten stiger med höjden. Och möjligheterna att utvinna energi ur vinden ökar dramatiskt ju mer det blåser. Energiinnehållet i en vind på fem meter per sekund åttafaldigas när vinden tilltar till tio meter per sekund.

Kritiska röster påpekar helt enkelt att vindmöllor på låg höjd hittills inte visat sig konkurrenskraftiga, oavsett om konstruktionen är vertikal eller horisontell. Elforsk (kraftbolagens gemensamma forskarorgan) kommer i sin framtidsstudie för åren efter 2020 att presentera nya lösningar för att fånga vind- energin, där även vertikala konstruktioner ingår.

– Propellerverken dominerar helt enkelt därför att de än så länge visat sig vara kommersiellt överlägsna. Men vindkraften har för höga kostnader. Vi är öppna för alla förslag som ger billigare vindenergi. Det är upp till bevis som gäller, säger Lars Wrangensten, avdelningschef på Elforsk.

Vindkraften svarar i dag för mindre än en procent av Sveriges elförsörjning.

Författare: Niklas Holm
Publicerad 4 november 2008 15.17
Uppdaterad 4 november 2008 15.17

Ekonomi
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu