Med sin doktorsavhandling från 1971, "Trolldomsprocesserna i Sverige", fick han upp intresset för föreställningarna om häxor i Sverige och avhandlingen betraktas som en milstolpe i sitt ämne. 1972 blev han docent och utsågs tjugo år senare till professor i historia, en tjänst han hade fram till 2000.
Bengt Ankarloo arbetade som författare in det sista. 2003 kom boken " Helvetet: döden och de eviga straffen i Västerlandets kristna tradition " och förra året "Satans raseri" som handlar om häxförföljelserna i Europa och Sverige.
Han var internationellt uppmärksammad som huvudredaktör tillsammans med Stuart Clark för serien "Witchcraft and magic in Europe" som gavs ut i sex delar. I Nationalencyklopedin medverkade han också till flera artiklar.
För sex år sedan blev han uppmärksammad i samband med den så kallade Gerneraffären då en professur skulle tillsättas vid Lunds universitet. I protest mot alla turer valde Bengt Ankarloo att lämna tillbaka sitt doktorsbrev och sin lagerkrans till Humanistiska fakulteten, vilket var en kraftig missnöjesyttring.
Vid sidan om jobbet ägnade han mycket tid åt familjen. Musik, litteratur och konst var stora intressen liksom fritidshuset på Österlen.
Hans närmaste är hustrun Greta, dottern Mette samt barnbarn.
0% är glada
0% är likgiltiga