Med sin doktorsavhandling från 1971, "Trolldomsprocesserna i
Sverige", fick han upp intresset för föreställningarna om häxor i
Sverige och avhandlingen betraktas som en milstolpe i sitt ämne. 1972 blev
han docent och utsågs tjugo år senare till professor i historia, en tjänst
han hade fram till 2000.
Bengt Ankarloo arbetade som författare in det sista. 2003 kom boken "
Helvetet: döden och de eviga straffen i Västerlandets kristna tradition
" och förra året "Satans raseri" som handlar om
häxförföljelserna i Europa och Sverige.
Han var internationellt uppmärksammad som huvudredaktör tillsammans med
Stuart Clark för serien "Witchcraft and magic in Europe" som
gavs ut i sex delar. I Nationalencyklopedin medverkade han också till flera
artiklar.
För sex år sedan blev han uppmärksammad i samband med den så kallade
Gerneraffären då en professur skulle tillsättas vid Lunds universitet. I
protest mot alla turer valde Bengt Ankarloo att lämna tillbaka sitt
doktorsbrev och sin lagerkrans till Humanistiska fakulteten, vilket var en
kraftig missnöjesyttring.
Vid sidan om jobbet ägnade han mycket tid åt familjen. Musik, litteratur och
konst var stora intressen liksom fritidshuset på Österlen.
Hans närmaste är hustrun Greta, dottern Mette samt barnbarn.