Som ledare för Dag Vag var han med om att popularisera reggaen i Sverige, men
också om att överbrygga klyftan mellan proggen och punken. Han var jämnårig
med många proggare, och hade i mitten av 1970-talet jobbat som ljudtekniker
åt gruppen Träd, gräs och stenar. Lika självklart fann han sin plats i
punkrörelsen. När Dag Vag sommaren 1981 stod på toppen av sin karriär
turnerade de med Thåströms punkband Ebba Grön under samlingsnamnet ”Turister
i tillvaron”.
Med distans är det svårt att föreställa sig den position Dag Vag hade i
Sverige alldeles i början av 1980-talet. Bandet hade spretiga influenser,
identiteten var svårfångad. Medlemmarna hade plojiga artistnamn som tydde på
att de inte tog sig själva på så stort allvar – Johan Zachrisson kallades
Zilverzurfarn, Lennart Odeltorp fick heta Tage Dirty, Brynn Setels blev
Bumpaberra – men även om musiken var lekfull fanns ingen buskis i musiken.
Rockfolket var det inte.
De var inte ens ironiska. När de varvade låtar av Thore Skogman och en
reggaetagning av Anita Lindbloms gamla hit ”Sånt är livet” med en tonsatt
dikt av Elsa Beskow och försvenskningar av Bob Dylan var det för att de
gillade låtarna och hade hittat sätt att vitalisera dem.
Per Odeltorp föddes i Boden 1948. I mitten av 60-talet började han spela med
band, som basist och sångare: God’s Sideburns, Nordpilen, Hottentotts, från
1977 Dag Vag.
En kort period hade han spelat svenskspråkig reggae med pionjären Peps Persson
– han medverkar på Pepsplattan ”Fyra tunnlann bedor om dan” från 1977.
Hybridmusiken han gjorde med Dag Vag kallade han ”transkontinental
rockreggae”. Efter hand utökades paletten med calypso och västafrikansk
highlife, särskilt sedan Per Tjernberg (med artistnamnet Per Cussion) 1981
anslutit sig till bandet.
Efter att ha gett ut fem album på kort tid splittrades bandet 1983.
Stig Vig anslöt sig så småningom till Johan Zachrissons band Ojj! 600 innan
Dag Vag återförenades 1988 och fick en hit med ”Du får aldrig nog”. Bandet
har kommit och gått sedan dess.
Före, efter och parallellt med Dag Vag har han jobbat med teatermusik.
1996–1997 samarbetade han med Thorsten Flinck, i produktioner både för
Dramaten och Riksteatern.
Stig Vig har länge haft sviktande hälsa. Efter att han fått njurproblem 2002
donerade en vän sin ena njure åt honom.