Ägnar sig gärna åt en massa galenskap

Födelsedag.

I verkligheten har Galenskaparnas Per Fritzell svårt att tämja sitt machojag. Men väl på scen kan han lustfyllt och lätt förvandlas till en skrattretande tönt. Bara han har rätt par skor.

Få har missat Per Fritzells medryckande sång ”Man ska ha husvagn” i tv-serien Macken. Sedan genombrottet med serien 1986, har han blivit en av landets mest folkkära artister. Utgången var långt ifrån given på förhand. Även om han sjöng mycket under uppväxten, och bildade ett popband vid tolv års ålder, höll sig den komiska ådran väl förborgad.

— Jag var inte rolig gubbe från början, bekräftar han på sjungande göteborgska. Utan en snäll och rar liten gosse. Jag var alltid mammas lilla pojke och gjorde som hon sagt. Men hade du frågat mina tre syskon, hade de sagt att jag var en smilfink: duktig och ordentlig när mamma såg på, men inte fullt lika duktig när hon tittade bort. Snäll men bortskämd.

Duktige Per valde en präktig karriär. Civilingenjör på Chalmers, med elektroteknik som specialitet. Trots den vackra föresatsen slog han snart följe med After Shave-gänget. Stortrivsel uppstod så till den grad att han lämnade utbildningen därhän och tillsammans med After Shave, och senare Galenskaparna, medverkade i en rad produktioner.

– Vi har det väldigt kul ihop. Ingen är stjärnan, alla har fått chansen. Därför har vi kunnat hålla ihop i trettio år.

Med publikens skratt som bränsle, sökte han att maximera salvorna. Som gammal fallskärmsjägare testade han att spela macho, men upptäckte snart att det inte fungerade. Publiken föredrog töntar.

– Fastän vi försöker att förtränga det från 12–13 årsåldern, är det bara att inse att det döljer sig en tönt i var och en av oss. En figur som är lite blyg, osäker, oföretagsam, försagd och som imponeras av alla runt omkring sig.

Hur töntig är du?

– Tönten finns kvar någonstans, även om jag har lärt mig att kontrollera den. När jag träffar folk plockar jag fram min professionella självsäkerhet. På scen är det en tillgång att kunna ta fram den. Jag trivs med många roller, men töntiga roller är roligast.

– Mycket sitter i skorna. Bokstavligen. Så fort jag får rätt skor, kommer gubben upp.

Tönten på scen får varmast mottagande av kvinnor. Per Fritzell har sin teori om varför.

– De har mycket lättare att skratta åt den tafatta mannen, eftersom de känner igen sina män. Män är lite macho och vill inte kännas vid sin svaghet.

Hur är du själv?

– Jag är dålig på att erkänna att jag inte kan något, eller inte hittar. Jag har över huvud taget svårt att be om hjälp. Men jag jobbar på det, säger Per Fritzell.