En frisk fläkt av solidaritet

Som konstvetare specialstuderade hon persiska handskrifter från 1600-talet och hennes berättelse om att vara tjock och gå på högstadiet finns med i nyutgivna boken ”Asfaltsblommor”.

Visst blåser det en frisk fläkt av solidaritet och 70-tal kring Linda Johansson, som fyller 30 år i morgon den 16 mars. Vad har inspirerat henne till att både bry sig och verkligen göra något?

– Jag reste en del med familjen när jag växte upp. Visserligen bara inom Europa, till Italien, Spanien och Turkiet, men jag fick ändå med mig ett intresse för olika kulturer och olika människor. Ett intresse för att se nya saker, berättar Linda Johansson under en lunchrast i studierna på Österlens folkhögskola.

Hon läser på praktikantkursen, vilket betyder att hon i juni åker till Mbale för att praktisera där i sju månader. Hon och hennes projektpartner ska stödja två sportorganisationer med att bygga upp verksamheten.

– Vi ska hjälpa dem med praktiska saker. Särskilt tjejverksamheten är viktig att få igång, så att också tjejerna kommer ut utanför hemmen.

– Ungdomarna har inte så mycket att göra på eftermiddagarna. Tanken är att de genom idrotten också ska bli engagerade i demokratiska och könsrelaterade frågor. Idrott handlar mycket om att lära sig samarbeta, om att ta plats och att göra sin röst hörd.

– Att jag kom till Afrika var mycket en slump. Jag är konstvetare och höll på med islamisk konst och kultur. Men så skulle en kompis åka till Mbale och arbeta som volontär. När hans medarbetare hoppade av åkte jag med istället. Jag hade planerat att resa till Sydamerika och sedan till Iran. Istället kom Östafrika emellan.

På så vis riktades hennes fokus därefter mot Östafrika, främst Uganda, Kenya och Etiopien. 2006 var Linda Johansson med om att bilda organisationen Themba, som förra sommaren öppnade en liten affär nära Sankt Knuts torg i Malmö. I Världsbutiken Themba säljs afrikanskt hantverk och matvaror som tål lagring, till exempel choklad, marmelad och kaffe. Allt är förstås rättvisehandlat.

Kan man lita på rättvisemärkningen?

– Ja, det tycker jag att man kan om varan är certifierad. Den gröna och blå fair-trade symbolen gäller just den varan och den känns säker. Det som känns tveksamt är om ett företag certifierat sin vara själv.

Dags att för en stund styra blicken mot Sverige istället och högstadiet. Linda Johansson är nämligen inblandad i ett annat aktuellt projekt genom nätverket Vilja. Hon och elva andra tjejer har skrivit varsin berättelse om högstadietiden. Novellerna har samlats i boken ”Asfaltsblommor”. Med boken följer praktiska övningar och diskussionsfrågor utifrån texterna och författarna hoppas nå ut med sitt material till skolorna.

– Det var superbra terapi för mig att skriva min berättelse. Jag var tvungen att vara självutlämnande och det var också roligt att höra andras kommentarer.

Vad skrev du om?

– En dag i huvudet på tjockisen. Det är något som jag har bearbetat länge. Jag ville inte vara med på gympan och inte heller hålla redovisningar. Jag ville helst inte synas.

Linda Johansson bodde i Täby under skolåren. Hon är född i Örebro men familjen flyttade därifrån när hon var sex år. Efter gymnasiet läste hon först matte och byggteknik innan hon bytte spår totalt och började studera konstvetenskap i Linköping istället.

Sedan flyttade hon till Lund för att studera vidare. Det var i Lund som hon genom sin handledare blev intresserad av persiska handskrifter från 1600-talet.

– Det var en slump. Mycket i livet är det. Det handlar om att träffa rätt människor vid rätt tillfälle.

Hur firar du din födelsedag?

– Min familj kommer ner, så jag bjuder dem och mina vänner på ärtsoppa, pannkakstårta och punch på lördag. Så ser traditionen ut hos mig.