Inspirerad av superhjältar

Fokus ligger istället på serietecknandet.

– Det är något speciellt med kombinationen text och bild, att man kan använda dem båda för att föra historien framåt.

– Serier har jag velat göra sedan jag var liten. Jag började läsa Bamse och gick sedan över till Goliat. Det var mycket superhjälte-serier.

Vad har du för förebilder?

– Det är allt möjligt. Till exempel Grant Morrison och Warren Ellis. Och böckerna ”1984” och ”Dune” har jag alltid tyckt är intressanta.

Just nu håller han på med det femte seriealbumet i serien ”Piracy is liberation”. På sin hemsida beskriver han serien som politisk teori, filtrerad genom själv­biografi, maskerad som fiktion.

– Jag brukar kalla den för en postapokalyptisk cyberpunk­serie. Det är science fiction om folk som kan göra sig själva digitala och kopiera sig. Det är ett ganska mörkt framtidsscenario. Det finns inga krig, men det är ett kontrollsamhälle.

– Jag använder serien för att se hur mycket man kan tala om vår tid och dess politik genom science fiction.

Varför använder du dig av science fiction?

– Det är lättare att se saker som är nu om man ser det i en framtidsvärld, då tar man det inte för givet.

Fyra delar av serien har kommit ut, men Mattias Elftorp har stoff till ett tjugotal, så arbetet lär fortsätta.

Tillsammans med fyra vänner står han även bakom en serieantologi.

– Vi tyckte att det saknades konstnärliga serier som var mer avancerade bildmässigt och bestämde oss för att ge ut det själva.

Resultatet blev ”C’est Bon Anthology” som har cirka femtio prenumeranter i Sverige. Via amerikanska distributören skickas även lösnummer ut i seriebutiker över hela USA.

Dessutom har Mattias Elfton fler järn i serietecknarelden.

– Den 29 november börjar en ny utställning på Panora i Malmö. Det är jag och två andra från redaktionen på C’est Bon Anthology som kommer att tolka ”Rödluvan och vargen”. Alla har en bild av den berättelsen, sen får vi se vad som händer när de ser våra tolkningar.

Att försörja sig som serietecknare är tufft, berättar Mattias Elftorp.

– Att arbeta som illustratör är lättare.

Han har arbetat för Kvällsposten, Helsingborgs Dagblad och tidningen Mana. Han är även aktiv i SAC syndikalisterna genom att illustrera deras flyers.

– Jag tjänar inga direkta pengar på det, men hittills har det funkat. Det är en osäker situation, men under Malmötiden har jag lärt mig att inte bli så stressad.

Han föddes i Falun och bodde i Rättvik till skolstarten då det blev flytt till Varberg med familjen. Sedan blev det en tvåårig konstlinje i Skellefteå och serieskolan i Hofors i ett år innan han hamnade i Skåne.

– År 2000 kom jag hit och gick på serieskolans då ettåriga utbildning. Sen blev jag kvar i Malmö, jag gillar staden, säger Mattias Elftorp som just nu studerar på skolans fristående år.

Serieintresset gör sig påmint i lägenheten i Malmö. Ett stort ritbord står i ett hörn. I bokhyllorna trängs böcker och på väggarna hänger affischer med politiska budskap. Vid ett litet bord i mitten av vardagsrummet sitter en plyschdjävul och en tygkanin redo för kafferep.

I Mattias Elftorps trerumslägenhet bor nämligen också en kompis med barn.

– Jag tycker att det funkar bra, jag gillar att ha barn omkring mig, säger Mattias Elftorp.

Men på frågan om han själv planerar att skaffa några skakar han på huvudet och skrattar.

Inte än, det finns mycket kvar att göra först.