Sjunger opera i duschen

Vad sjunger du i duschen?
– Opera! Alla borde prova, det är riskfritt.

Vad betyder sång och musik för dig?
– Det har länge varit en stor del av mitt liv. Jag har spelat både fiol och gitarr. Mycket tack vare en dedikerad sånglärare fann jag så småningom en stor fascination för sång. Jag fick också upp ögonen för opera som jag tidigare sett som en mycket märklig konstform. Jag hörde Puccinis La Bohème och var fast! Den har fortfarande en speciell plats i mitt hjärta.
– Efter studier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har jag varit bosatt i Malmö och studerar vid Operaakademiet i Köpenhamn sedan 2007.

Hur är det att studera där?
– Här finns väldigt kompetenta lärare och alla elever får chansen att ta många kliv framåt i utvecklingen dels genom skolans projekt, dels genom möjligheter till praktik på operascenerna på Det Kongelige Teater. Jag har fått chansen att hoppa in i huvudrollen i två uppsättningar och känna på livet efter utbildningen. Men ända sedan jag började sjunga har jag medverkat i sakrala verk, amatöroperor samt ett par somrar vid Vadstena Akademien. Förra sommaren vid Drottningholmsteatern var också en stor inspiration!

Vad gör du nu?
– Jag är tillsammans med tio andra sångare hos en av lärarna på skolan utanför Nice där han har ett hus. Vi umgås och tar det lugnt, övar och ger konserter.

Vad gör du resten av sommaren?
– Efter Nice åker jag direkt till Mariehamn på Åland där jag medverkar i den nyskrivna operan "Joel" med premiär den 24 juli. En av mina bröder sjunger med i kören, även han Malmöbaserad.

Vad gör du när du är färdigutbildad?
– Jag kommer att åka till Göteborg för medverkan i deras uppsättning av Händels Alcina. Jag kommer också åka runt och provsjunga för dirigenter och operachefer. Jag har inga stora fordringar på livet men har en önskan om många inspirerande och utvecklande möten, att få vara del av fina produktioner och musicera på högsta möjliga nivå. Samtidigt vill jag göra val som innebär så mycket tid med min familj som möjligt.

Favoritroll?
– Jag tycker verkligen om Tom Rakewell i Stavinskijs Rucklarens väg men det finns så många bra operor och spännande roller så det är väldigt svårt att säga, fråga igen om tjugo år! Det är också fantastiskt att vara evangelist i Bachs Passioner och berätta historien om den största människorättskämpen - Jesus. Sen ska vi inte glömma alla romanser som finns – sång med piano - en musikskatt som idag är kraftigt undervärderad.

Vad gör du när du inte håller på med sång och musik?
– När jag inte håller på själv så lyssnar jag, jag är musiknarkoman kan man nog säga. Jag umgås med min dotter och min familj och vänner. Jag har en liten passion i brödbakning med surdeg, det blir både vetedegar och rågdegar. När man håller på med musik blir det aldrig något färdigt resultat att se och ta på, då är det skönt att baka ett bröd, bygga ett hus, fälla ett träd eller måla ett rum.

Hur känns det att fylla trettio år?
– Både och, det är fantastiskt att få nya erfarenheter och lära känna sig själv och världen runt omkring bättre, men det är klart att man också börjar känna att man står mitt i livet, mitt emellan liv och död ... Men sen är jag otroligt barnslig på många sätt och det kommer jag nog klamra mig fast vid så länge jag orkar. Till exempel har jag ännu inget förstahandskontrakt på lägenhet, det blir nog nästa steg in i vuxenvärlden, har också funderat på att ta det där körkortet, men där tar klimattänket och ryter till ...

Vad är det viktigaste i livet för dig?
– Att i någon mån sträva mot något som kan kallas upplysning, empatiförmåga och långsiktigt tänkande både vad gäller mänskliga relationer och vår samklang med naturen. Jag brinner för att på något sätt bidra till en bättre värld - hur litet och obetydligt mitt bidrag än må vara.