När ambulansen kommer höjs pulsen

Är du en typisk skytt?
– När jag var yngre var jag nog lite mer rastlös. Då ville jag resa mycket och fick ingen ro. Jag har bland annat bott i London och läst engelska, jobbat på kaféer och inom hemtjänsten, varit bartender på den japanska ön Okinawa och läst spanska i Alicante i Spanien.
– Men nu när jag blivit äldre är jag lugnare så nu är jag nog ingen typisk skytt.

Hur är det att vara decemberbarn?
– Min äldre bror fyller år den 29:e så när jag var yngre tyckte jag det var tråkigt att allt var så koncentrerat kring den här månaden. Men jag var inte yngst i klassen eftersom vi flyttade från Ungern precis när jag skulle börja skolan. Då fick jag gå i förskolan ett tag och sedan börja med de som var ett år yngre. Så då blev jag äldst istället.

Varför flyttade ni från Ungern?
– Min mamma som var ung när hon fick oss hade det tufft med dubbla jobb för att försörja familjen. Min morfar bodde i Sverige så då flyttade vi också dit.

Hur var det att växa upp där?
– Det var mysigt att bo i ett litet samhälle. Men när jag skulle börja gymnasiet flyttade jag hemifrån och bodde på elevhem för att kunna läsa samhällsprogrammet med medieinriktning i Landskrona, eftersom det inte fanns i Malmö då. Det kanske också har att göra med den där rastlösheten.

Varför bestämde du dig för att bli sjuksköterska?
– Livet tog en ny vändning när jag skulle söka jobb och någon föreslog att jag skulle pröva på äldrevården. Så jag jobbade en sommar på ett äldreboende i Tygelsjö och trivdes väldigt bra. Då bestämde jag mig för att utbilda mig till undersköterska och fortsatte sedan att studera till sjuksköterska.
– Jag fick anställning på MAS genom ett traineeprogram där man fick gå runt på sjukhuset i ett och ett halvt år. Jag var på medicinska, neurologiska och ortopediska avdelningar och allt var jättespännande.

Hur är det att arbeta på handkirurgen?
– Personalen där blev snabbt mina kompisar, vi är som en liten familj. Vi jobbar både med akuta skador, till exempel om någon har skurit sig, och med förslitningsskador som man kan få när man har haft samma typ av arbete länge som sliter på lederna. Oftast tar vi hand om de som står på väntelista men ibland kommer ambulansen och då höjs pulsen verkligen.
– Utan händer blir ju livet väldigt begränsat, men det är fantastiskt att se hur duktiga kirurgerna är på att operera händer som har så många små nerver och kärl.

Hur träffade du din man Julian?
– Man skulle kunna tro att det var när jag bodde i London eftersom han är engelsman men det var på Fagans pub i Malmö. För fem år sedan gifte vi oss i S:t Petri kyrka.

Varför flyttade ni till Bunkeflostrand?
– En kompis till mig bodde här och jag har alltid tyckt att det var mysigt här. När vi skulle få barn ville vi bo lugnt.

Hur känns det att ha blivit mamma?
– Det är fantastiskt, det bästa jag har gjort. Lilly har temperament men hon är mest glad.

Du håller på med scrapbooking på fritiden. Varför gillar du det?
– Jag gillar det konstnärliga, att arrangera foton på ett fint sätt, inte bara sätta in dem i ett album. Och det är avkopplande att pyssla med händerna.

Hur firar du födelsedagen?
– Julian som arbetar som dataingenjör i Skottland hade tänkt fel med datumen så han är faktiskt inte hemma. Min mamma är också bortrest. Så vi får fira lite innan. Men de har jullunch på jobbet på min födelsedag så den tänkte jag gå på.

Vad önskar du dig?
– Bara en glad och fin familj, men det har jag redan.