Att kalla Göran Söderqvist för mångsysslare är inget understatement. Han kan
titulera sig lärare, musiker, kompositör, författare, puh, säkert har vi
glömt något.
Göran Söderqvist började spela gitarr som åttaåring. Han är gitarrpedagog på
Kulturskolan i Lomma/Bjärred där han undervisar unga mellan 10 och 18 år i
spelandets ädla konst. Många olika musikstilar blir det.
– Jag är utbildad lärare i historia, religion och idéhistoria också. Mina
kunskaper i de här ämnena hålls levande genom internet, böcker och filmer.
En gång i tiden träffade han en okänd Kal P Dal på fritidsgården i Arlöv. De
började spela ihop. Författaren Jeanette Rosengren ska skriva en bok om Kal
P Dal och har intervjuat Göran Söderqvist om bekantskapen och musikerlivet
de levde tillsammans.
– Min musiksmak är väldigt bred. Jag håller på att spela in en platta med
instrumental rock. Den består av egna låtar och beräknas släppas i vinter.
Jag spelar också i ett band som heter Hot Fingertips Quartet där min yngsta
dotter sjunger.
– Vi spelar gypsyjazz. En sorts kommersiell jazz från 30–40-talet med
gypsyapproach. Musiken är inspirerad av Django Reinhardt, en belgisk musiker
som är känd för sitt eldiga gitarrspel.
Göran Söderqvist skriver också musik till kyrkorummet. Musiken till psalm 815
i den senaste psalmboken är skriven av honom. Han ger konserter i kyrkorna
och jobbar på konfirmationsläger med musikinriktning under somrarna. Också
för ungdomar med särskilda behov.
– Att jag hamnade inom kyrkan var en tillfällighet. Min hustru är präst. Jag
klagade på att det är så osvängigt i kyrkan, inga roliga sånger. Då tyckte
hon att jag kunde komma med egna förslag och på den vägen är det.
En bok med Göran Söderqvists sånger ges ut till hösten.
– Det finns något inom kyrkan som kallas frälsarkrans, ett armband med 12
olika pärlor, alla med olika betydelse. Utifrån dessa beskrivningar har jag
skrivit texter och musik så att det blir en sång för varje pärla.
– Jag har spelat rockmusik i så många år, så det här är roligt för örat.
Bredden gör mig hel som människa.
Studier i gitarrbygge har han också hunnit med. Några gitarrer har blivit till
i hans händer, men bara en som han är nöjd med. En stålsträngad.
För en del år sedan fick Göran Söderqvist diagnosen testikelcancer. Han
lyckades vinna den striden, men fick kemisk lunginflammation av
cellgifterna. Detta var livshotande. Göran Söderqvist drabbades av en
reaktiv depression som gjorde honom arg och utåtagerande.
Tidigare trodde han att han var Stålmannen, men under de tre år han var sjuk
rämnade allt. Han försvann både konstnärligt, själsligt och socialt. Allting
ställdes in.
– Idag mår jag bra, men har ständigt blivit påmind då nära vänner har gått
bort i cancer. Det känns svårt. Jag har deltagit i ett antal
forskningsprojekt mot cancer, kanske som ett sätt att bidra för att jag
överlevde.
Göran Söderqvist lever på högvarv och vill hela tiden utvecklas. Barnen är
stora och han kan tänka på sig själv och sina intressen.
– Jag har missat tre år av mitt liv och vill ta igen lite av den tiden. Jag är
oerhört glad att jag överlevde, det finns mycket kvar att göra innan jag dör.
Som om allt detta inte är nog, så har han även skrivit en vegetarisk kokbok.
Han lagar ofta mat på sin gasspis och upplever matlagning som en passion.
Han brinner för fina råvaror, helst ekologiska.
– Jag gillar säsongsbetonad mat. Just nu äter jag gärna grillad horngädda som
jag själv har fiskat. Jag älskar att fiska! Det är så lugnt och skönt.
På födelsedagen slipper han dock att stå vid spisen. Det blir catering med
libanesisk mat på en fest för släkt och vänner. Inte helt oväntat ska den gå
i musikens tecken.