MALMÖ. Klockan är knappt åtta på morgonen men Helena Cewers är redan igång med
att ge en patient samlevnadsråd på telefon. Snart ska hon dra på sig sin
vita rock och lämna rummet på kvinnokliniken för att ta hand om
efterbehandlingen av en kvinna som gjort en sen abort.
I 48 år har Helena Cewers arbetat inom vården. I 43 av dem har hon varit
barnmorska, ett yrke hon kom in på mest av en slump och genom viljan till
utmaning.
– Jag visste att jag ville bli sjuksköterska, men det var
svårt att komma in på barnmorskeutbildningen. Praktikplatsen på
förlossningen i Jönköping som var väldigt rigid avskräckte mig egentligen.
Men jag ville hjälpa kvinnor och sökte för att se om jag skulle komma in. Om
jag hade fått välja om idag hade jag aldrig valt något annat.
När Helena Cewers ombeds berätta om sitt yrkesliv rinner alla berättelser och
tankar ur henne i en strid ström.
– Att vara barnmorska under en förlossning är att vara nära människor på ett
sätt som är få förunnat. Att föda barn går över alla sociala och nationella
gränser. Man kan vara drottning eller hemlös, alla är vi nakna och visar upp
våra intimiteter. Och barnet i magen innebär alltid en stor spänning.
– Flera av de minnen som jag aldrig glömmer är förlossningsögonblick. Jag
skulle kunna skriva en bok om pappors reaktioner. Jag har varit med om
pappor som klippt till mig, kysst mig och som svimmat. Det är oerhört
fascinerande.
Efter utbildningen i uppväxtstaden Jönköping och några år som
barnmorska i Lund flyttade Helena Cewers 1972 med man och två barn till
Ronneby. Där arbetade hon som barnmorska på förlossningen i Karlskrona och
på mödravårdscentralen i Ronneby. Under den här tiden läste hon också
sexologi och blev så småningom auktoriserad sexolog.
– De var så många kvinnor som kom till mödravårdscentralen där för att byta
p-piller utan att egentligen ha någon lust. Jag tänkte att det här håller ju
inte.
I början av 80-talet startade Helena Cewers en av de första
sexologmottagningarna i landet.
Hon har undervisat om preventivmedel och pratat könssjukdomar på ,
varit med när nymodigheten ultraljud kom och ”helvetesmaskinen” gjorde entré
vid förlossningar – ”idag är det ju självklart att ha övervakningsapparater
på barnet i magen” – och hon har förespråkat kvinnors rätt till
smärtlindring.
När hon 1992 blev erbjuden ett vikariat i Malmö för att arbeta med
abortförebyggande åtgärder för kvinnor i åldrarna 20 år och uppåt tvekade
hon inte och flyttlasset gick tillbaka till Lund.
– På kvinnokliniken i Malmö upptäckte jag att många missbrukande kvinnor hade
ofrivilliga graviditeter. Jag gick ner på sprutbytesmottagningen på
infektionskliniken. Alla som arbetar inom sjukvården borde praktisera där
för att lära sig etik. På sprutbytet ville de att jag skulle starta en
preventivmedelsrådgivning där. Jag frågade min chef och hämtade möbler på
KK:s vind. Fortfarande efter 20 år är det samma möbler kvar och jag går ner
med min lilla korg och papperspärmen där jag skriver upp alla namn.
Kvinnorna vet att det är öppet hus på måndagar.
Vad är det som har gjort dig till en sådan pionjär?
– Jag tror att jag nog är en entreprenör och jag har aldrig varit rädd för att
släppa tryggheten. Jag gillar att se resultat och vill inte sitta med
händerna i kors. Om man har egna idéer är det bara att gå till chefen. Man
kan ju inte få mer än ett ja eller nej.
Nu är Helena Cewers seniorbarnmorska och behöver inte känna press
på sig att gå på utbildningar och lära sig allt nytt. I vår kommer hon ut
med ”Lust att ha lust”, en bilderbok för vuxna om sex, kärlek och relationer.
Vid 65 kan hon sluta jobba när hon vill och kallar sig ”tidsmiljonär” istället
för det där ordet på p som sätts på en vid slutet av arbetslivet. Planerna
framöver är att föreläsa om sex och sensualism efter livets halvskede och
kanske starta en privat sexologmottagning.
– Och kanske skriver jag en bok om ”mina flickor” eller ”mina töser” som jag
kallar dem, kvinnorna på sprutbytet.