Då ringde telefonen.
– Sterling, där min sambo jobbade, hade gått i konkurs, berättar Claes
Östberg.
Väl hemma i Sjödiken kom nästa slag. Claes Östbergs hela avdelning,
Miljöbyggarna inom NCC, skulle läggas ned och sedan mitten av januari har
han varit utan arbete.
Sambon har redan fått nytt jobb men för Claes har det ännu inte löst sig och
han känner sig stressad och frustrerad.
– Jag har ju alltid haft lätt för att få arbete och aldrig tidigare varit
arbetslös, plötsligt känns det jättesvårt. Bara allt pappersarbete med
arbetsförmedling och a-kassa och att samtidigt hålla koll på alla jobbsajter
är ju ett heltidsjobb.
Men även i finanskrisen hittar Claes Östberg, som alltid, energi och glädje i
sina många intressen.
– Det är ju lite jag som person – jag kan lite om mycket. Jag har nästan för
många intressen. Dykningen och att spela teater hinner jag inte med längre.
Är det inte folkdans, körsång, motorcykelkörning eller resor, så engagerar det
allra största intresset som breder ut sig utanför uterummets stora fönster.
– Jag var trädgårdsintresserad redan som barn och hade tankar om att så
småningom studera på Alnarp.
Men det blev mellanstadielärare han utbildade sig till. Efter sexton år i
yrket kände han däremot att lusten tröt.
– Jag tycker om att undervisa men jag tröttnade på allt annat runt omkring i
grundskolan, neddragningarna bland annat. Jag tänkte: ska jag verkligen
hålla på med detta i tjugo år till?
Tankar om att arbeta med trädgård kom upp igen. Claes Östberg ansökte, och
fick ett säsongsjobb som trädgårdsarbetare och blev senare arbetsledare på
Miljöbyggarna. Ett arbete som han stortrivdes med och hade i tre år fram
till mitten av januari i år.
Hans intressen har både givit honom arbete och tagit honom ut på resor världen
över. Folkdansen har tagit honom till både Ungern och Kina,
motorcykelklubben till träffar i Tyskland bland annat. Sedan har han
dessutom rest med sambon Johan Steffenburg till Egypten, Sydafrika samt
Berlin och andra storstäder.
Paret träffades ute i nöjesvimlet i Malmö för sex år sedan och för nästan fem
år sedan flyttade de in i 1800-talshuset i Sjödiken, berättar Claes Östberg.
– Vi fastnade för läget. Vi ville bo på landet och det här huset ligger både
ensligt och centralt, med närhet till både Malmö och Lund. Dessutom är här
20¿000 kvadratmeter tomt, en dröm för mig med mitt trädgårdsintresse –
mycket yta att jobba med.
Vi sitter i det nya uterummet med utsikt över den snötäckta gräsmattan. Under
bordet hörs drömska gläfs några gånger, en nöjd pust och sedan tysta
snarkningar. Han heter Billy och är en amerikansk bulldog. Han, Claes
Östberg och Johan Steffenburg fann varandra hos Djurens vänner för ungefär
tre och ett halvt år sedan.
– Alla andra hundar bara skällde. Han satt alldeles tyst i sin bur och tittade
på oss med sina bedårande ögon, berättar Claes Östberg. Vi hade egentligen
inte tänkt skaffa en hanhund, men vi kände att det var han och vi.