STOCKHOLM. Hon utstrålar närvaro, självkänsla och en personlighet lika färgstark som de röda nyanserna på dagens outfit. Amelia Adamo är ingen liten tapetblomma och hade hon varit det så hade hon knappast blivit den tidningsdrottning hon är känd som. För klivet har varit långt från uppväxten som dotter till en italiensk städerska och till den position hon håller i dag.
Klassbegreppe
t har åter kommit på
modet i Sverige, hu
r klassmedveten är d
u?
– Jag är väldigt klassmedveten fast mina belackare tror att jag inte är det för att jag tjänar pengar. De tror att jag på något sätt har glömt hur det var – nej, jag har inte glömt, däremot lever jag inte hur det var. Det är en väldig skillnad.
Att växa upp
i den enda utländska familjen i en svensk förort påverkade henne starkt och tidigt insåg hon att vägen till framgång låg i att ”bli svensk”. Det, tillsammans med en plågsam tid på ett katolskt klosterinternat mellan sex och tio års ålder, har format mycket av den hon är i dag. Senare, i vuxna år, nådde hon också en omvälvande insikt om värdet och glädjen i att studera sig till kunskap. Det var då hon sökte sig till komvux och vidare till universitetet.
–
Det blir tjatigt med den här klassresan, men att ta sig från förorten utan koder, att behöva erövra allt, utan någon hjälp, det kan vara tufft. Men samtidigt gör det en väldigt stark, och härligt omdömeslös. Man lämnar bekvämlighetszonen, för det måste man – annars kommer man ingenstans.
Nå, det är inte bara pengar och makt som driver henne i dag. I så fall borde Amelia Adamo kunna dra sig tillbaka och njuta sitt otium vid det här laget. Men någon pensionering planerar hon inte, även om hon tänker trappa ner från 60- till 40-timmarsvecka. Idén är att äntligen få tid över till att göra sådant ”som andra människor gör som inte jag kan”.
– Jag kan varken åka långfärdskridskor eller spela bridge. Jag kan väldigt lite, tycker jag, av sådant som en del är uppvuxna med i Sverige eftersom det finns så mycket natur. Varför har jag missat det? Det där med att vandra i skogen, plocka svamp, packa en ryggsäck, känna igen en talgoxe eller en nötskrika på ljudet. Jag har aldrig fjällvandrat. Det längtar jag efter. Allt det där som inte hanns med.
Det finns
inga planer på att överge det senaste skötebarnet M-magasin, en tidning som har satt fokus på den tidigare osedda målgruppen kvinnor mellan 50 och 75 år. Men det är mycket som har ställts på ända i tillvaron på senare år, och Amelia Adamo talar om ett privatliv som har blivit mer aktivt och börjat ”inkräkta på jobblivet”. Tre barnbarn och en sjuk mamma är vad som åsyftas. Dessutom har det kommit in en ny man i hennes liv, och att uppleva kärleken med en lång ”trial-and-error”-period i bakfickan är en fördel, anser hon. Den nya mannen är frisör, heter Lucio Benvenuto och är från Italien som hon själv.
– Det är som att komma hem, till en mycket maskulin morsa.