MALMÖ.
– Jag har lite ångest. Därför har jag inte planerat något, säger Lassana
Ouattara på telefon från sin arbetsplats i danska Lyngby.
Han jobbar vid Danmarks tekniska universitet och här tänker han också hålla
till på födelsedagen.
På kvällen blir det lite festligheter ändå och middag på restaurang med barnen
Jasmine Sally och Madou.
– Min dotter påminde mig i går. Pappa, du är gammal, sa hon. Hon vill retas
lite.
Varje dag pendlar Lassana Ouattara från Sofielund i Malmö till Lyngby, cirka
tjugo minuter med tåg från Hovedbanegården i Köpenhamn.
Han har läst matte och fysik vid universitetet i Lund, fortsatte med mer
fysik, doktorerade 2006 med en avhandling om nanoteknologi (med titeln
”Studies of Novel Nanostructures by Cross-sectional Scanning Tunneling
Microscopy”) och jobbar nu vidare inom området nanoteknologi och nya sätt
att ge patienter medicin.
Arbetet går ut på att ta fram en medicinkapsel, som patienten ska svälja.
Doseringen styrs sedan utifrån med en fjärrkontroll som sänder mikrovågor
för att aktivera kapseln.
– Så att man kan ge medicin lokalt och på ett kontrollerat sätt, förklarar
Lassana Ouattara, som sysslar med det han kallar lådan, det vill säga
medicinkapseln som fjärrstyrs genom mikrovågor utifrån.
– Det här är för patienter som har kroniska sjukdomar som kräver medicinering
livet ut och vid kritiska tidpunkter.
Men ännu är det mycket forskningsjobb kvar innan en helt ny produkt kan visas
upp.
Nanoteknologi blev ett viktigt område för Lassana Ouattara först när han
skulle doktorera. Men favoritämnena i skolan var alltid fysik och matte.
Han kommer från Elfenbenskusten, bodde i en liten stad som heter Divo och gick
efter grundskolan i ett särskilt gymnasium med fokus på matte och fysik.
Under skolåren vann han en mattetävling med tävlande från hela landet.
– Det var naturligt för mig att läsa fysik när jag flyttade till Sverige och
skulle plugga vidare.
Och varför blev det då så att han flyttade till Malmö?
Lassana Ouattara berättar kort och sakligt om vad som hände på grund av det
oroliga politiska läget i Elfenbenskusten. Det märks att han är van vid att
få frågan.
– Jag läste på universitetet i Abidjan 1990 till 1991. Men den politiska
ledningen stängde universitetet i ett år. Sedan öppnade de det igen och
stängde det igen. Detta ledde till ett stort studentuppror. Då passade jag
på att sticka.
Att det blev just Sverige berodde bland annat på att det inte krävdes visum
för att komma hit.
– Jag måste sticka nånstans och ville komma så långt bort som möjligt. Jag
tänkte inte på vädret.
– Då hade jag kanske inte kommit, tillägger han med ett skratt.
1994 fick Lassana Ouattara uppehållstillstånd och nu har han varit Malmöbo i
sjutton år och vant sig vid regn och blåst.
I Elfensbenskusten finns hans föräldrar och syskon och bara en gång sedan han
kom hit har han åkt tillbaka. 1998 tog han med sin dotter Jasmine Sally dit.
Sedan dess har oroligheterna trappats upp igen med militärrevolt och
inbördeskrig.
– Jag vågar inte åka dit med barnen. Nu har det lugnat ner sig och är relativt
lugnt. Men senaste gången det var fria val var 2000. Kanske vågar jag åka
dit om det blir fria val igen. De har sagt att det ska vara det i november.