Sjökaptenen Sven-Ove Andersson, 81 år, Malmö, har efter en längre tids sjukdom avlidit. Hans närmaste är makan Jane samt dottern Ann-Caroline med maken Lennart samt barnbarn.
Sven-Ove föddes i Sireköpinge, Malmöhus län. Efter avslutad skolgång gick han till sjöss 1949. Första fartyget var M/S Travancore där han var befälselev.
Efter föreskriven tjänstgöring på däck, som på den tiden omfattade minst 36 månader, studerade han vid Navigationsskolan i Malmö. Han avlade styrmansexamen 1955 och sjökaptensexamen 1957. Därefter följde tjänstgöring som styrman i fartyg tillhörande i huvudsak Broströmkoncernen.
Några år som styrman i Öresundsbolaget liksom i färjorna på linjen Trelleborg–Sassnitz hann Sven-Ove med innan han gick iland och anställdes vid Malmö hamn i början av 1960-talet. Anställningen där varade cirka 30 år. Först som hamnfogde, därefter som hamnkapten.
Som hamnfogde var Sven-Ove en betydelsefull person när det gällde att få det praktiska i Malmö hamn att fungera. Under sin långa tjänst kunde han också följa hamnens utveckling såväl i motgång men ännu mer i framgång.
En del i hans tjänsteåliggande var att under is-vintrarna under 1960-talet vara befälhavare på ångisbrytaren Bore när denna på sin ålders höst fortfarande användes för isbrytning.
Bland Sven-Oves många intressen fanns att undervisa och examinera båtägare och andra sjöfartsintresserade i navigation och sjömanskap. Under mer än 40 år höll han kurser i Vuxenskolans regi. Uppskattningsvis har bortåt 1000 personer deltagit i hans kurser och examinationer.
Hans pedagogiska förmåga att förklara och reda ut innebörden av sjökortens mystik och symboler kom här till god nytta. Många av hans kursdeltagare ser med glädje tillbaka till de tillfällen då de fick ta del av hans undervisning.
I det maritima föreningslivet i Malmö var han också engagerad. Sjöfartsföreningen i Malmö hade förmånen att ha honom som klubbmästare under 25 år!
Att allting skulle vara välordnat och förberett i minsta detalj inför sammankomsterna var för honom ett oeftergivligt krav som han alltid levde upp till. Undertecknad (KE) efterträdde Sven-Ove som klubbmästare och jag är honom mycket tacksam för det engagerade sätt på vilket han skolade in mig i uppdraget.
Sven-Ove sa alltid vad han tyckte i aktuella frågor. Man kunde i alla lägen lita på honom. Han var en rakryggad och lojal person som gärna delade med sig av sina rika erfarenheter och kunskaper.
Saknaden efter Sven-Ove är stor i såväl privata som offentliga sammanhang. Vi bevarar med tacksamhet minnet av den person för vilken devisen ”Navigare necesse est …” gällde in i det sista.