Torsten Ekedahl föddes i Lund 1955. Efter disputation i Göteborg 1983 och
postdoktorstudier i bland annat Paris fick Torsten en professur i matematik
vid Stockholms universitet 1988.
Han valdes in i Kungliga vetenskapsakademien 1990 och fick det så kallade
Göran Gustafsson-priset i matematik 1994.
Han var även sektionsdekanus för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten,
medverkade i Vetenskapsrådets verksamhet och var medlem av Institut
Mittag-Lefflers styrelse.
Torstens specialitet var aritmetisk algebraisk geometri. Hans
doktorsavhandling var en fundamental insats inom denna teori – utan tidigare
motsvarighet i Sverige. Han hade mycket breda kunskaper i många andra
områden av matematiken och även inom många andra discipliner.
Dessa kunskaper och hans stora idérikedom ledde till att han fick ett stort
antal medarbetare både bland doktorander och etablerade matematiker inom och
utom Sverige. Det ledde också till att han blev mycket anlitad som
allmänföreläsare, sakkunnig, referee med mera. Han tog således den så
kallade ”tredje uppgiften” på stort allvar. En höjdpunkt är till exempel en
allmänföreläsning på vetenskapsakademien om Perelmans berömda bevis för
Poincarés förmodan som ligger på nätet (http://urplay.se/162252).
När en matematiker dör brukar man säga att han överlever i varje
fall genom sina publikationer. Detta är också sant beträffande Torsten, men
i hans fall tvingas vi inse att många av hans idéer tyvärr ännu inte hunnit
bli utförda fullständigt. Han hade många arbeten ensam och ihop med
medförfattare som ej var helt avslutade.
Dessutom hade han inspirerande idéer om framtida lovande forskningsprojekt som
han ännu ej hunnit precisera i detalj. Exempelvis skrev en utvärderare från
Berkeley inför att Torsten fick Göran Gustafssonpriset om en av Torstens
”visionary ideas”: ”I would almost apply for a second life as a
mathematician in order to be able to go into this direction myself”.
Sverige har förlorat en av sina allra främsta matematiker, begåvad, originell,
medmänsklig, inspirerande och ödmjuk.
Vi saknar honom mycket, samtidigt som våra tankar går med deltagande till hans
familj.
Anders Björner
Tom Britton,
Carel Faber
Ralf Fröberg
Jan-Erik Roos