Under närmare fyrtio års bekantskap lärde jag känna honom som en gemytlig och trygg skåning, alltid vänligt välkomnande i sitt och hustrun Elisabeths hus Per i Vången i Skanör.
Det gamla korsvirkeshuset Per i Vången var Hasses ögonsten och en oas för oss som kom på besök. Det blev kaffe och historier ute i trädgården.
Hasse var en mästare på att berätta om flydda tiders Skanör och de ibland lite udda innevånarna. Berättelserna hade för det mesta en fullständigt sann (eller åtminstone trovärdig) grund som kryddades med Hasses infall och förbättringar.
Han lät oss veta att Per i Vångens tidigare innehavare var en gammal gumma som eldade med torkad koskit och vars man (Per i Vången) hängde sig i stallet. Hon var Skanör trogen och hade sålunda inte ens varit i Falsterbo.
En enda gång företog hon en långresa, nämligen till Lund, med ett efterföljande uttalande: aldrig mer! Den friska havsluften hjälpte henne att bli 102 år.
En annan munter historia var när Hasse och hans far, margarinfabrikören Alex Tegnér, för många år sen skulle flyga till Stockholm. Kabinpersonalen uppmanade passagerarna att inte röka under färden och far Alex lade därför undan sin oumbärliga cigarr. Planet lyfte och efter en stund utbrast margarinfabrikören:
”Var e min cigarr?! Jag hade ju fyr på den o nu e den väck!”
Det gick en bra stund, men rätt som det var, förmodligen när planet gjorde en sväng, kom cigarren rullande fram mellan sätena. Fortfarande glödande! ”Men på den tiden blev det inte rabalder för sånt.”
För en hel del Malmöbor är Hasse Tegnér känd för att ha innehaft Tegnérs Konditori på Västergatan från början av fyrtiotalet till något av de första åren på 1980-talet. Här samlades allsköns existenser, inte minst några av Malmös mest kända tomflasksamlare.
Någon sällskaplig kåranda rådde inte inom detta yrke. En av flasksamlarna brukade hjälpa Hasse med diverse göromål och vid ett tillfälle skurade han golvet. Utanför på trappan satt en av hans konkurrenter och snabbt som ögat fick denne en spann skitt vatten över sig med uppmaningen att ”här har du inte att göra”!
Den kände skåneförfattaren Åke Ohlmarks hörde till stamgästerna. Han räknades inte till de magraste besökarna och begärde för det mesta några stora wienerbröd. Med grädde oppanpå!
Sånt kunde han berätta, den gode Hasse. Med värme och aldrig illasinnat. Det är bara att tacka för alla minnen och skratt.