Livet skjuter döden framför sig i barnvagn. Ibland kommer den med bjällra om foten snett från sidan eller bakifrån, men det händer också att den möter människan ansikte mot ansikte. I Ann-Mari Torstenssons fall tog den god tid på sig.
Jag mötte henne första gången sommaren 1983 när jag väntade på att få debutera som författare till hösten samma år. Förläggaren Daniel Hjorth tog emot mig i bokförlaget Albas salong på Karlavägen 86 i Stockholm. Jag var spänd och förväntansfull. Efter tio minuter i Daniels och Ann-Maris sällskap hade de skrivit den första meningen i en lång vänskap mellan oss. Där stod: Du är i goda och varma händer.
Daniel Hjorth har skånsk humor när den är som bäst och mest begåvad och Ann-Maris skratt fick inte plats i hennes kropp. Det gick omlott med lyssnarna och drog dem med sig i en ljudlig fest mitt på dagen utan sprit och högtidstal.
Daniel var förläggaren och Ann-Mari var Albas administratör och en mjuk klippa. Jag och de andra författarna såsom Kristina Lugn, Eva Ström, Willy Kyrklund och Stig Larsson var alltid välkomna till Karlavägen.
Ann-Mari anställdes på Albert Bonniers chefssekretariat år 1960. Efter skolan hade hon arbetat i England.
Det stora och mäktiga förlaget på Sveavägen kom att få en filial av kvalitet och utsökt smak hos paret Hjorth och Torstensson på Alba. Redaktören Gunilla Berglund blev också en av mina vänner där.
Ann-Mari tillbringade mycket tid i Roslagen i Väddös famn. Där umgicks hon med vännerna och barnen Jens och Filippa.
När hon talade om dem gällde kärleksorden först och främst.
Jag lärde mig att Daniel och Ann-Mari var ett par även utanför förlagshuset och de använde kärleken till varandra som en frukt på kunskapens och ordets träd. Grenarna nådde ända till Finland och de svensktalande författarna i broderlandet.
Deras omsorger ledde flera av det lilla Albas namn till stora framgångar.
Ann-Mari var nära döden när hon drabbades av en stroke dagen efter Nobelfesten 1999. Günter Grass tog emot priset det året. Hon hämtade sig efter en krävande rehabilitering. Daniel och Ann-Mari bodde då på Lidingö. Senare flyttade de till Falsterbo.
Ann-Mari avled i Falsterbo den 28 augusti. Hon föddes 1938. Förmodligen kom döden när hon stod upprätt. Därmed möttes de med respekt för varandra. Det fattades endast att hon hade skrattat.