Vid FSV-Veteranernas möte 2010 önskade Bengt och hustrun Inga att stå som
värdpar för 2011 års möte. Vad vi inte kände till var att redan då visste
Bengt att hans tid var utmätt. Han ville göra en sista insats för sina
kamrater i FSV:s Veteranklubb och visa sin älskade födelse- och uppväxtplats
Ronneby. Ett Ronneby som i början av juni månad stod i sin vackraste
blomsterprakt.
Det var en träff som blev väldigt trevlig och uppskattad och nu har vi
förstått vilken prestation han och Inga gjorde för oss. Efter veteranmötet
blev han snabbt mycket sämre. När jag talade med honom två veckor före hans
bortgång var han mycket nöjd med vad livet hade gett honom.
Bengt var en engagerad och noggrann person som inte lämnade något åt slumpen,
varken som medlem i veteranklubben, facklig förtroendeman, ordförande i
Hammenhögs idrottsförening eller vägmästare i Hammenhög.
Det fackliga arbetet började i lokalavdelningen, för Kristianstads län, där
han under många år var en uppskattad ordförande. I styrelsen för Föreningen
Sveriges Vägingenjörer var Bengt engagerad under 12 år som ledamot och vice
ordförande. I Hammenhög var han en respekterad vägmästare i 27 år.
Att skriva var ett intresse som han hade både i form av texter till visor och
historiska berättelser. För veteranklubben skrev han en text till vår
”hymn”. För Hammenhögs idrottsförening, där han var aktiv i många år, skrev
han en minnesskrift både till dess 50- och 60-årsjubileum. Han har också
tecknat ner sitt eget livs historia.
Vid våra årliga träffar i Veteranklubben kommer Bengt att saknas stort. Vi
veteraner med fruar tänker på Inga och barnen.
Föreningen Sveriges
Vägingenjörers Veteraner
genom Karl-Anders Karlsson