Min bror Göran var sedan gymnasietiden inställd på att läsa kemi. Efter
studentexamen i Kalmar 1955 började han medicinstudier i Lund, där han
snabbt hamnade på den medicinsk-kemiska institutionen.
Han följde efter professor Sune Bergström till Karolinska institutet och
disputerade på hans institution 1967 på avhandlingen ”Studies on the
formation and degradation of carnitine”.
Han återkom samma år till medicinsk-kemiska Institutionen i Lund som
fakultetens förste universitetslektor. Där fullföljde han också sin
läkarutbildning 1969.
1972 blev han biträdande professor i klinisk kemi vid Göteborgs universitet,
1975 professor i klinisk kemi och samtidigt överläkare vid kemiska
centrallaboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset.
I sin forskning, forskarhandledning och övrig undervisning strävade
Göran alltid efter att tillämpa sina kemiska kunskaper på viktiga kliniska
problem, framför allt sköldkörtelsjukdomar, ständigt i intimt samarbete med
intresserade kliniker.
Ända sedan studietiden hade han öppna ögon, känslig näsa och klart sinne för
avvikande kliniska fynd och han gjorde ideligen nya och unika upptäckter.
Han kunde återfinna flera sjukdomstillstånd som tidigare inte påvisats i
Sverige.
Han introducerade screening av nyfödda för nedsatt sköldkörtelfunktion. Han
arbetade ständigt med att förbättra kvaliteten på den kliniskt-kemiska
laboratorieverksamheten och ledde sedan 10 år ett nationellt
kvalitetssäkringsprogram för sköldkörteldiagnostik inom ramen för EQUALIS.
Musiken hade en stor plats i Görans liv – klassisk musik, blåsmusik och
tradjazz – framförd både av honom själv och av andra.
Göran var också naturintresserad. Familjen gjorde fjällvandringar med och utan
skidor från det att barnen var små. Segelbåten var ett ständigt glädjeämne
och aldrig en plåga. Han var en intresserad och duktig botaniker och besök i
den lokala botaniska trädgården stod på programmet vid alla inrikes och
utrikes resor. Karin och Göran hade sin egen botaniska trädgård på
Bjärehalvön.
Eric Lindstedt