En god vän och arbetskamrat har gått ur tiden.
Vi träffades på folktandvården i Svedala för cirka 35 år sedan.
Där var Barbro ”Fluortanten” som lade ner ett stort engagemang på att
förbättra skolbarnens tänder. Hon arbetade dessutom som
profylaxtandsköterska på folktandvården i Svedala.
Barbros glada humör smittade av sig och hennes fantastiska humor förgyllde
arbetsdagarna för oss. Barbro var mycket omtyckt av alla, barn, föräldrar
och personal.
Barn låg henne varmt om hjärtat och hon kunde ta dem på ett
naturligt och fint sätt. Det hade hon i sig, det är inget man kan läsa sig
till.
Vi har följts åt genom åren och glatt oss åt att se våra barn och barnbarn
växa upp.
När Barbros första barnbarn föddes överraskade hon alla arbetskamraterna med
en rulltårta, som var lika lång som bebisen.
Hon talade alltid så varmt och kärleksfullt om sin familj, som stod henne
mycket nära.
De senaste åren blev det tradition att åka till Orust. Där
vandrade vi i skogen, cyklade och åkte båt till Smögen. Vår signaturmelodi
blev ”Maj på Malö vackra Maj, brunbränd och grann hon hoppar iland”. Maj på
Malö det var Barbro.
Vi pratade och pratade och skrattade och skrattade. Den sista kvällen på Orust
glömmer vi aldrig. Vi satt ute hela den ljumma sommarnatten under en otrolig
stjärnhimmel och en måne som lyste. Runt omkring oss var det beckmörkt, som
det är ute på landet. Där dryftade vi många av livets gåtor.
De här minnena av Barbro kommer vi att bära med oss.
Vi kommer att sakna hennes glada skratt, små hyss och upptåg.
Vännerna
Birgitta Kjell
Ejvor Skoglund
Monica Kindh Karlsson