Dagmar von Sparr, navet i en stor familj, fick till slut ge upp för den
sjukdom hon lyckats bemästra i ett dussin år.
Ibland kallade jag henne min ”fostersvägerska”. Termen kan förklaras genom att
Tilo von Sparr, som blev hennes make, under många ungdomsår ingick i vår
stora familj i Höörs prästgård. Han lärde under militärtjänst i Stockholm
känna Dagmar von Scheele. De förlovade sig 1949 och gifte sig 1950.
Dagmars mor Gudrun Borg från Lund hade träffat den tyske juristen
Friedrich von Scheele i hans hemland, och de bosatte sig där som gifta.
Deras två döttrar Dagmar och Margareta föddes och gick sina första skolår där.
När situationen blev svår i Stettin evakuerades de tidvis till Rügen. De kom
sedan att tillhöra de svenskar som fick följa med de vita bussarna till
Sverige, och en första anhalt var Lund.
Dagmar stannade hos sin mormor på Spolegatan och hade därmed nära till
Lindebergska skolan. Först omkring 1960 kunde Dagmars föräldrar båda bosätta
sig i Sverige.
Lund var då den fasta punkten för familjen von Sparr som efterhand utökades
med fyra döttrar och så småningom svärsöner och barnbarn.
Dagmar kom att tjänstgöra på en av S:t Lars expeditioner och senare under
många år som kanslist på klassiska institutionen. Hennes mopedåkning från
hemmet på Husmansvägen utbyttes efterhand mot bilkörning; hon var lycklig
över körkort (i mogen ålder) och bil.
Det blev uppbrott från första äktenskapet och ett nytt, med den danske
Ture Schlichtkrull. Hans senare svåra långa sjukdom utan återvändo måste ha
varit en oerhört påfrestande tid också för hustrun.
Men för Dagmar vände livet igen. Hennes livskamrat sedan 1992 Erik Lindberg,
som trots sitt svenskklingande namn är dansk, fick i Dagmar en intresserad
respartner i sin internationella vetenskapliga verksamhet. Det blev också
ett trivsamt pendlande mellan hans danska hem och Husmansvägen i Lund, där
till exempel helgsamlingarna var en stark tradition. Många resor gjordes
till dottern Annas hem i Schweiz och för god läkarvård därnere.
De övriga tre döttrarna finns inom räckhåll, också många av
de 14 barnbarnen. Och sitt första barnbarnsbarn hann Dagmar träffa. Så blev
hon också mormorsmor, en titel som hennes egen mormor på sin tid stolt
lyssnade till.
Elisabet Wentz-Janacek
Lund