Peter Ekberg, vår vän och kollega, är borta och hans frånvaro lämnar en
öronbedövande stumhet här hos oss. Musiken i korridorer och trappor på
Komvux Malmö Södervärn har tystnat.
Många av oss lärde känna Peter långt innan han blev rektor på Komvux Malmö
Södervärn, några fick bara träffa honom under en kort tid. Men alla som kom
i hans väg kan enas om att hans röst, på många sätt, tillhör de oförglömliga.
I Peter levde musiken och den levde starkt. Han bar alltid minst ett
munspel med sig, inte sällan förbryllande många. Munspelet ackompanjerade
sångerna och Peter sjöng som en saltstänkt, nordeuropeisk Howlin’ Wolf, lika
levande i jazz och blues som i hårdrock och pop.
Peter hade, i brist på ett svenskt uttryck med samma klangfärg, soul.
Med samma inlevelse som han hängav sig musiken, grep han sig an arbetet på
skolan. Med start som cykelburen hemspråkslärare, förbi språkutbildningen på
Globalen, kom han snart att sätta sin prägel på Komvux i Malmö.
Peter brann för dem som har svag eller ingen egen röst. Han var
med om att etablera undervisningen i svenska för invandrare i Malmö, med
alla dess utmaningar och hisnande livsöden.
När Peter engagerade sig i ett projekt för att bistå intellektuellt
funktionshindrade fick också de en klar röst.
Vem slet oförtröttligt med reell elevdemokrati och envist med miljöarbete när
vi andra lät oss distraheras? Peter Ekberg, som hade för mycket soul,
för att någonsin bli en konventionell kommunal lakej. Istället blev han
skolans hjärta.
Vår vän hade ett kvickt öga för tillvarons absurditeter och
människors egenheter. Repliken var snabb och vass men saknade aldrig värme.
För att vara en man med så mycket röst är vi många som minns honom som en
sällsamt närvarande lyssnare.
Förmågan att inkännande lyssna av sin omgivning visade sig också i Peters
konst, i hans målningar och collage. Här talar en mjuk och tydlig röst om de
ögonblick som formar våra liv. Peters sista utställning, i höstas, var ett
kraftprov som verkligen visade hans visuella uttrycksbredd.
Peters röst kunde uttrycka så mycket men aldrig var den varmare än när han
talade om sin familj. Våra tankar är hos dem. Peter Ekberg har tystnat men
hans röst kommer att höras länge.
Vännerna på Komvux Malmö Södervärn genom
Yerk Liveröd