Nektarinvägen på Nilstorp är inte inritad på kartorna än. Det gör inte så mycket, tycker Anna Bergström, för radhuset på 110 kvadratmeter är perfekt ändå.
Hit flyttade hon och sambon Olle julen 2010.
– Vi ville helst bygga själva, men efter att ha gått på visning fastnade vi för planlösningen. Radhus passar oss eftersom vi är väldigt sociala, säger hon och dukar fram för kaffe.
Egentligen är kaffe en förbjuden dryck nu. Hon och sambon provar Atkins-dieten. Det går inte så bra.
– På ett sätt gör det det, för jag har tappat tre kilo på fem dagar. Men man tappar energin helt. Vi ska nog lägga av med dieten.
Anna Bergström är från Göteborg. Delar av uppväxten ägde rum i Zambia och i Saudiarabien. Där var hennes pappa utstationerad som byggnadsingenjör.
Det gjorde att hon tidigt blev intresserad av språk och av omvärlden.
När det var dags för gymnasiet blev det därför ekonomisk-språklig linje. Yrkesvalet föll sig sedan naturligt.
– Jag var inget läshuvud som min bror. Däremot är jag väldigt ordningssam och social som person.
Anna Bergström gick en sekreterarskola förlagd till Stockholm, Schweiz och Storbritannien.
Hon har fortfarande i princip samma arbetsuppgifter som när hon började på 1980-talet. Men titeln är annorlunda.
”Regional project coordinator”, kallas hon nu.
– När jag började så fanns inte ens fax utan bara telex. Den första datorn företaget köpte kostade en miljon kronor.
Får man fortfarande kalla dig sekreterare?
– Jodå. För många har ordet en negativ klang. Men jag förstår inte varför. Jag har alltid haft kul på jobbet och gillar att vara någons högra hand.
Det var kärleken som förde henne till Skåne för tio år sedan. När den sedan försvann sex år senare hade hon ingen anledning att stanna kvar.
– Det var en mörk period, säger Anna Bergström.
Hon flyttade hem till Mölndal för att samla livsork och vara nära gamla vänner. I samma veva började hon inreda hemmet i rött.
– Det är något väldigt positivt med färgen röd.
Och när hon 2009 återvände till Skåne var också då kärleken boven i dramat. Hon började på Astra Zenecas kontor i Lund. Två veckor senare meddelade företaget att samma kontor skulle stängas ner.
Anna Bergström hade tur. Hon jobbade för en organisation med säte i Bryssel och kunde utföra jobbet från kontoret på Ideon. En tid senare beslutades dock att också Brysselkontoret skulle läggas ner.
Hon säger att det var jobbigt att söka arbete så här på kanten till femtiostrecket.
– Man funderar över hur attraktiv man egentligen är på arbetsmarknaden. Dessutom ville jag jobba inom ett internationellt företag.
Men hon hade tur. Om bara några veckor börjar hon på Gambro i Lund. I samma veva inträffar två andra livshändelser.
Den 23 juli fyller hon 50 år. Drygt två veckor senare gifter hon sig och byter efternamn till Odehammar.
Giftermålet kommer att hållas i Frimurarhuset i Malmö och blir ”ganska traditionellt”, förklarar hon. Efter det blir det smekmånad i USA.
Livet har med andra ord löst sig ganska så bra.
– Mamma brukade alltid säga att 50 är den bästa åldern och jag tyckte alltid att det var konstigt, säger hon.
Nu är hon beredd att omvärdera sin inställning.
– Alla tuffa perioder är över. Jag festade ju ganska mycket under perioden när man brukar skaffa barn.
Genom Olle har hon fått tre bonusbarn. Hon delar tak med två av dem. I dag har hon det här att säga:
– Femtio är den bästa tiden. Nu har jag hittat hem.
Foto: Pontus Tideman