Hon har varit teamledare för kundtjänst på företaget ISS Facility Service sedan i höstas och trivs bra.
– Man sitter i telefon åtta timmar om dagen och allt ska klaffa. Uppdragen är väldigt varierande.
Emilia Olsson från Tjörnarp utanför Höör har alltid velat arbeta inom serviceyrken. En dröm om att bli kock fick henne att söka till hotell- och restaurangprogrammet när det var dags för gymnasiet i Eslöv, men hon gav snart upp yrkesmatlagningstankarna.
När hon tagit studenten tillbringade hon ett år som au pair i Kalifornien.
– Sedan dess ser jag USA som ett andra hemland.
Efter att ha gått turistlinjen på Östra Grevie folkhögskola fick hon jobb på internetresebyrån Travelstart och flyttade till Malmö. Innan tjänsten på ISS dök upp arbetade hon på ett bemanningsföretag.
Vid sidan om jobb et har Emilia Olsson i flera år varit engagerad i fadderorganisationen Plan som arbetar för barn i världen.
– Det började med att jag efter en välgörenhetsgala skaffade ett fadderbarn i Centralamerika. Men jag hade inte råd att skicka pengar varje månad så jag tog kontakt med Plan för att höra om jag kunde bidra på något annat sätt. Sedan dess har jag gjort översättningsjobb för dem. Det kan handla om sammanfattningar av områdesframsteg för olika byar och att översätta brev från faddrar till fadderbarn från svenska till engelska.
Eng agemanget i Plan tror Emilia Olsson var bidragande till att hon som en av fem bland 60 sökande valdes ut när ISS delade ut stipendier för att åka till Indien. Företaget sponsrar organisationen Hand in hands projekt för att göra människor självförsörjande genom hjälp till självhjälp. I byarna Arasuur och Siruvallur som ligger några timmars bussresa från Chennai, före detta Madras, i sydöstra Indien får kvinnor chans till utbildning, entreprenörskap och mikrolån. Här tillbringade Emilia Olsson och de andra stipendiaterna fyra dagar i början av februari.
– Vi kom från västvärlden rakt ut i skogen. De lever väldigt enkelt men verkar nöjda med det. Jag hade så många frågor men det var svårt att få fram allt när vi gick omkring och pratade med människor med hjälp av en tolk.
– Sedan representanter från ISS var där senast hade byborna invigt en gödselbrunn och en vattenbrunn och flera kvinnor hade startat små företag. Några tog emot färdiga sarityger som de sedan broderade detaljer på och även fållade. Hand in hand fortsätter att jobba för att föräldrarna ska förstå hur viktigt det är att barnen går i skolan.
Det starkaste intrycket Emilia Olsson bär med sig hem är kontrasten mellan fattigdom och rikedom.
– Vi bodde på ett bra hotell men fattigdomen i byarna var så nära inpå.
Nu håller hon på att sammanställa sina intryck av resan för ISS och ska presentera bilder och det hon skrivit ner i ett dokument. Hon vill gärna återvända till Indien. Att resa är ett stort intresse.
– Men jag tycker inte om att vara turist. Jag vill gärna ge andra service, men tycker inte om att bli uppassad.
När det gäller livet i övrigt är en viktig tankeställare från dagarna i Indien att ta det lugnt och inte planera för mycket
– Det låter klyschigt men det kändes som att människor där visste hur de skulle leva i nuet och ta vara på dagen. Här i Sverige hänger vi upp oss på en massa betydelselösa saker som att bussen kommer två minuter för sent. Vi uppskattar inte hur bra vi har det.