Jenny Inganäs klädsel för dagen är en olivgrön jacka med turbanliknande huva och egendesignade svartgula haremsbyxor i silke.
– Jag älskar huvor, gärna överdimensionerade, och jag gillar när ett plagg har flera olika funktioner. Kläder ska vara snygga men också sköna, inga höga klackar eller tighta grejer.
Jenny Inganäs har designat kläder sedan hon var 17 år och kom in på metoden screentryck. Hon gjorde smycken också och sålde sina verk på designmarknader.
Sedan hon var liten har hon älskat att måla. Uppväxten i Linköping beskriver hon annars som ”långtråkig”.
– Det fanns inte mycket för ungdomar att göra där, även om det är en stor stad.
Efter estetiskt gymnasieprogram flyttade hon till Malmö där hon varit tidigare för att hälsa på vänner.
– Det var mest en slump att jag hamnade här. Jag hade varit här en helg och gillade stan. Det var inte samma bostadsbrist då och en mycket friare stämning. Jag fick lägenhet direkt, berättar hon över en kaffe på kvartersfiket Simpan på Simrishamnsgatan.
Även om Möllevången varit en bas de senaste åren har Jenny Inganäs haft svårt att vara stilla. Hon älskar att resa och vara utomlands, ända sedan hon som barn tillbringade ett år på Long Island utanför New York med familjen. Barjobb i Barcelona har varvats med resande i Nya Zeeland, och våren tillbringades i Indien där hon sydde upp sin senaste kollektion under märket Jahanai Productions.
– Fördelen med Indien är att det är billigt att leva och arbeta där. Nackdelen är att det inte går att beräkna hur lång tid något ska ta. Man måste vänta enormt mycket.
– Jag har jobbat med många olika skräddare i norra Indien. Allt är så lokalt där när det gäller konsumtion och matvanor att man kan behöva åka till en annan region om man vill ha tag i ett annat material. Varje material är en utmaning och har olika förutsättningar. Det ger nya idéer och man måste anpassa sig till hur det ser ut.
Med sig hem från Indien hade Jenny Inganäs vändbara kortärmade västar i spröd spets och mjuk fuskmocka med huvor, kjolar i samma material, färgglada sommarklänningar i bomull, haremsbyxor i silke och sjalar i jak-ull. Varje plagg finns i flera olika färger men bara i mellan 1 och 12 exemplar.
– Jag skapar kläder som jag själv vill bära, det är ett kreativt snarare än kommersiellt syfte. Jag är noga med att inte bli som den stora klädindustrin, att inte jobba med stora fabriker utan vara mån om hur de som tillverkar kläderna mår.
På Jahanai Productions facebook-sida kan man se bilder av plaggen och höra av sig om man är intresserad av att köpa. Jenny Inganäs har också sålt en del i butiken Tjallamalla i Malmö och på marknader.
Men just nu är det utställningen på Ariman som står i fokus. Jenny Inganäs ställer ut akrylmålningar från ett par år tillbaka och temat är drömmar. Genom åren har hon också ställt ut tavlor, kollage och grafiska tryck på Galleri Seved, Simpan och på festivaler.
– När jag är inne i en kreativ fas inspireras jag av det mesta jag ser, jag får intryck av allt. Andra perioder händer inget. Men skulle det ske konstant skulle det bli för mycket.
Jenny Inganäs vill gärna fortsätta med sitt klädskapande, men inte lägga tyngdpunkten på att försörja sig på det. Hon jobbar på barer och fik, lite på bibliotek och tar administrativa jobb vid sidan om sitt konstnärskap.
En framtidsdröm är att skapa färgglada ytterkläder.
– Modet här i norr är så tråkigt. Vi behöver mer färger, färger som gör en glad. Jag är fascinerad av broderier men då handlar det om kostsamma material. Det viktiga är att ytterkläderna är av naturmaterial, att det är kläder som andas.
– Man kan drömma stort men sen får man vara beredd att skapa av det som finns. Det är en del av den kreativa processen, annars skulle den inte vara lika spännande.