Börja släktforska – Så gör du

Rotationen.

Nyfiken på att veta mer om släkten bortom farfars far och mormors mor? Här är några tips på hur du kommer igång.

Ta reda på så mycket du kan av äldre släktingar.

– Vänta inte med det till du blir pensionär. Då har de äldre gått bort. Kyrkböckerna finns kvar, dem kan du titta i sedan, säger Margareta Kroon i Malmö släktforskarförening.

– Gå hem till dina släktingar, ta med bandspelare och be dem berätta om hur de hade det när de var barn. Då brukar de sätta i gång.

Titta igenom gamla kort och skriv ner vilka som är med på bilden och när den är tagen.

Vem har inte en gammal skokartong full med bruntonade bilder på allvarliga män och kvinnor? Det är kanske dags att plocka fram den och fråga släktingar som vet mer om dessa människor.

Gå en kurs. Många lokala släktforskarföreningar ordnar kurser, ofta tillsammans med något studieförbund.

– På så vis slipper du göra en massa misstag, säger Margareta Kroon.

Viktiga källor: Kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker och husförhörslängder).

I mitten på 1900-talet mikrofilmade medlemmar ur mormonkyrkan massor av svenskt arkivmaterial. Mikrofilmerna av kyrkböckerna omvandlades till mikrokort som går att läsa genom besök på Arkivcentrum Syd och Malmö stadsarkiv. Numera finns detta material även på nätet genom abonnemangstjänsterna Genline, Arkiv Digital och SVAR (Svensk arkivinformation). Arkiv Digital och SVAR fotograferar av arkivmaterial på nytt med digital fototeknik.

Fler källor: Domböcker, bouppteckningar och mantalslängder bland annat. Men det finns många vägar att gå vidare på. Till exempel kan hembygdsföreningar ge information om vardagslivet för vanligt folk.

Många arkiv finns tillgängliga på cd-skivor.

Håll ordning på släkten.

Margareta Kroon gör personakter över sina släktingar. Hon skriver med flytande bläck på arkivbeständigt papper och förvarar materialet i pärmar. Men många använder datorn för att ha koll på släktträdet med släktforskarprogram som MinSläkt, Disgen och Holger till exempel. Demonstrationsversioner finns att ladda ner på hemsidorna (www.dannbergsdata.se , holger.aland.net och www.dis.se ).

– Testa de olika programmen och känn efter vilket du trivs bäst med, säger Kerstin Olsson, kursledare i Dalbybygdens släkt- och folklivsforskareförening.

Mer info: Boken "Släktforska steg för steg" av Per Clemensson och Kjell Andersson.

Nättidningen Rötter, som ges ut av Sveriges släktforskarförbund, finns på www.genealogi.se . Här hittar man information om de lokala släktforskarföreningarna i Skåne bland annat.

Malmö stadsarkiv i Västra hamnen är central för arkivmaterial kopplat till Malmö.

På Arkivcentrum Syd på Gastelyckan i Lund och på Landsarkivet på Dalbyvägen i Lund finns flera arkiv som rör södra Sverige samlade. Microkorten över kyrkböckerna för hela Sverige kan läsas på Arkivcentrum Syd. De riktiga kyrkböckerna för Skåne, Halland och Blekinge fram till 1897 förvaras på Landsarkivet.

Men ring först och berätta vad du söker, så att du hamnar på rätt arkiv.

Ancestry.se , som ingår i Ancestrys globala nätverk av släktforskningssajter, har lagt ut Kugelbergs klippsamling på nätet sedan 31 mars 2009.

Den Kugelbergska samlingen består av ett antal klipp födelse-, vigsel- samt dödsannonser från svenska dagstidningar mellan åren 1888 och 1904. Det var den kände släktforskaren Otto Kugelberg (1843-1916) som sammanställde klippen, som vid hans död donerades till Kungliga biblioteket. En värdefull källa för alla svenska släktforskare.