Maria var fjorton månader när hon blev en av medlemmarna i familjen Holm i
Lund.
– Jag är yngst av tre syskon. Mina föräldrar har alltid varit öppna om min
bakgrund.
Fast det var först när hon var runt trettio som tankegångarna kring hennes
biologiska ursprung ruskades om på allvar.
– Plötsligt kände jag ett behov av att se var jag är född.
I hemmet fanns adoptionsakten. Maria visste att hennes biologiska mamma hade
jobbat på en ljusfabrik i Seoul. Men det enda namn som fanns att gå vidare
med, var namnet på staden Jinju. Där skulle, enligt adoptionsakten, hennes
biologiska föräldrar ha bott.
– Jag måste åka dit, tänkte jag.
Hon sparade ihop pengar och for iväg några år senare med block, penna och
kamera som viktigaste packning.
Hon reste till Jinju, en stad ungefär lika stor som Malmö, men hittade inga
spår som hjälpte henne i sökandet. Maria Holm hade anat att det kunde bli
så. Efterforskningarna via Adoptionscentrum tidigare hade inte gett något
konkret. Och visst kände hon sorg, men också en känsla som hon beskriver med
ordet nåd.
– Det var en fantastisk resa med mycket känslor. Jag reste runt och jag kände
att jag landade i mitt ursprung.
– Jag var i Seoul som vanlig turist och fick för första gången vara med om hur
det känns att se ut som alla andra. Det var berusande.