Elinore Axelsson är 20 år och går andra året på Lärarhögskolan i Malmö. För två år sedan gick hon sista året på Humanus gymnasieskola och skulle hitta ett tema för sitt projektarbete.
– Jag tänkte välja något inom historia. Av en slump gick vi just då igenom farmors och farfars lägenhet i Karlskrona och hittade massor med brev och foton. De hade jättemånga, säger Elinore Axelsson.
Därmed visste hon hur hon skulle göra. Hon började släktforska och har sedan dess tillbringat många timmar i släktforskningsrummet på Stadsbiblioteket i Lund, som blivit hennes ”kontor”. Det är här vi är när hon ska berätta om släktträdet.
– Jag bodde nästan här under det året. Jag åkte hit på söndagseftermiddagarna och pappa följde ofta med. I början ville jag se hur långt bakåt jag kunde komma.
Elinore Axelsson använder sig mest av folkräkningslängderna, ”Sveriges dödbok”, ”Begravda i Sverige” och DDSS, demografisk databas södra Sverige. Hon skriver ner alla uppgifter med prydlig handstil i ett kollegieblock och för sedan över dem i datorn hemma.
Fast det första hon gjorde var att be farmor Ulla Axelsson berätta alla släkthistorier. Farmor Ulla dog i fjor, 82 år gammal.
– Jag frågade om allt och det var mycket hon kände till.
Ulla Axelsson kunde till exempel säga en del om farfar Arne Axelssons mamma Saga Mary Josefina Andren. Hon levde 1901 till 1997 och reste runt med ett teatersällskap när hon var i 20-årsåldern. Under flera år var hon krögare och drev Krutvikens gästgiveri i Karlskrona. Saga, som fick efternamnet Petersson sedan hon gift sig, sålde stället 1954 och nu har huset rivits.
– Vi var där och förfasade oss innan det revs och min syster tog en takpanna som minne. Det låg så fint vid viken med en park intill.
Krutviken fortsatte att vara en samlingsplats för släkten. Farmor Ulla och Arne Axelsson gifte sig där 1951 och det ordnades också släktkalas vid olika tillfällen.
Men Saga Petersson hade även en annan sida som kom fram långt senare.
– Det jag har hört om henne är att hon var fin i kanten och gärna ville visa upp sig. Hon köpte en päls på krita som farfar sedan fick betala.
Farmor Ulla Axelssons släktingar har haft småländska Ryd som medelpunkt. Elinore Axelsson blev nyfiken på Frans Johansson född 1859 i just Ryd.
– Farmor ville inte riktigt berätta något. Jag och pappa hittade honom i Utvandrarboken. Han hade utvandrat och lämnat sin familj. Men det gick inte så bra för honom i Amerika. Han kom tillbaka utfattig och blev backstugehjon på fattighuset i Linneryd.
På mamma Helens sida har Elinore Axelsson bara krafsat lite på ytan. Den delen av släkten har mest hållit till i skånska Hjärup och Slimminge. Än så länge tycker hon att det är knepigt att tyda kyrkböckernas svårlästa stil och det har bromsat henne. Dessutom är det tunnsått med bilder.
– De var lantbrukare och hade nog inte tid att fotografera.
Och hur var det med släktmyten som Elinore Axelsson krossade? Den finns, eller snarare fanns, på pappa Siverts släktsida.
– Jag har alltid fått höra att våra släktingar kom hit som krigsfångar på 1700-talet. Det stämde inte alls. Det var två bröder som gifte sig med två tyska systrar. Sedan har det att de kom från Tyskland vuxit till en myt.
Allt detta står med på antavlan på väggen där hemma i Stångby. Nu när hon studerar på högskolan finns det inte tid att åka till Stadsbiblioteket lika ofta. Kanske någon gång i månaden.
– Men man tappar tråden och det tar en stund att komma tillbaka.
– Jag har precis hittat min pappas farfars pappa, Karl August Petersson. Han var född i Kalmar län 1864 och var daglönearbetare.