MALMÖ. Hästlasset dundrar ut genom porten. Pojken som är på väg in hoppar
snabbt undan och spiller ut lite av innehållet i ölkruset han håller i ena
handen. Drycken är till hans läromästare som står inne på kullerstensgården
och väntar.
Luften är mättad av doften och dammet från spannmål. Några äldre pojkar hukar
mot väggen i ett hörn av gården där huset ger svalkande skugga medan två män
skramlande rullar tomma tunnor över gården.
Läromästaren torkar sig i pannan med ena skjortärmen och tar med andra handen
emot kruset av pojken. Tillsammans går de in genom dörren tvärs över gården
där kontoret finns.
Detta är ren fantasi förstås, men kanske det såg ut så där vid fyratiden på
eftermiddagen en varm sommardag i Malmö för drygt tvåhundra år sedan.
Läromästaren är handlande Lorens Faxe och pojken heter Mathias Flensburg, en
prostson från Tolånga som tjänar sitt uppehälle som lärling hos Lorens Faxe
och hans son Cornelius efter att som tolvåring ha mist sin far och sex år
dessförinnan sin mor.
En tuff start för ett barn i början av förförra seklet. Men till slut ändå en
framgångssaga, vilket historieböckerna vittnar om.
– Han började med två tomma händer och vid sin död hade han en förmögenhet på
81000 riksdaler banco, som idag motsvarar ungefär 5,5 miljoner kronor. Så
han blev en förmögen man, säger Sten Nilsson, släkting på sin mors sida till
Mathias Flensburg (1779– 1851), som blev en betydande köpman och redare i
Malmö.
Från sin balkong har Sten Nilsson bara ett stenkast till platserna där hans
släkting bodde och verkade och han kan, om han lutar sig ut lite, också se
platsen där släktingen har sin sista vila, i hörnan av Gamla kyrkogården.
För med flit och sinne för affärer arbetade Mathias Flensburg sig uppåt. Vid
tjugosex års ålder hade han en egen spannmålshandel nära Lilla torg i Malmö
och knappt tjugo år senare köpte han huset som numera kallas Flensburgska
huset i korsningen Skomakargatan-Södergatan. Han ägde så småningom hela
kvarteret S:t Jörgen, där han bodde i ett hus med stor trädgård ut mot Stora
Nygatan och Kalendegatan. 1847 byggde han Flensburgska magasinet på
Kalendegatan, som idag är kontorslokaler.
Hans barnbarnsbarn hette Oscar Fredrik Flensburg var handelträdgårdsmästare på
Limhamn och morfar till Sten Nilsson.
– Min mor, Mariana Nilsson född Flensburg, men framför allt min morfars
syster, som också hette Mariana Flensburg, berättade om släkten, så jag var
tidigt medveten om att jag kom från en stor Malmösläkt. Intresset väcktes
redan då.
– Det sades också att vi var släkt med Esaias Tegnér, Gustav Fröding,
Anna-Maria Lenngren och Selma Lagerlöf, fast det trodde jag förstås inte på.
Sten Nilsson plockar bland ett par platsmappar och lösblad om sin
släktforskning på soffbordet i lägenheten på Gustav Adolfs torg medan han
berättar. Han kan förstås det mesta utantill men med tanke på att han har
luskat reda på ungefär 500 släktingar är det förvånansvärt lite material.
– Allt finns i datorn, ja nästan iallafall. 450 personer är inlagda så jag har
en del kvar att göra. Men släktforskningen går lite i vågor, under sommaren
brukar det inte bli mycket gjort.
Det var först efter avtalspensioneringen för nio år sedan som intresset hade
mognat så pass att han letade igenom garderoben hemma hos sin mor, där han
visste att det fanns gamla papper, handlingar och foto som hans morfars
syster lämnat efter sig vid sin död femtio år tidigare.
Och det visade sig vara rena guldgruvan.
Några år började han på allvar att strukturera materialet och sedan
efterforska det som fattades. För tre åren sedan hittade han ännu mer
material på sin mors vind.
– Jag har också hittat en del på internet och eftersom det är en sådan stor
släkt och det är flera som släktforskar har jag även kunnat byta och låna
material. Ett par nedskrivna släkthistorier har varit till stor hjälp.
Namn, bostadsort, yrke, födelseår, dödsår, make/maka. Ganska torra fakta om
personer - och viktiga i sig. Men det som fascinerar Sten Nilsson är de små
berättelserna om personerna som man kan hitta som ger en mer nyanserad bild.
– Det är jättespännande, man är ju nyfiken på vilka ens släktingar var, vad de
jobbade med och hur de levde. Alla är intressanta på sitt sätt men mest
intressant tycker jag att Mathias Flensburg är. Och om honom finns det en
hel del nedskrivet.
Men det finns även mycket nedskrivet om, och framför allt av, andra släktingar
till Sten Nilsson.
För det visade sig för ett par år sedan att han faktiskt visst är släkt med
Esaias Tegnér, Gustav Fröding, Anna-Maria Lenngren och Selma Lagerlöf. De
har samma anfader, Elof Ågren, borgare i Karlstad på 1600-talet. Och med
Selma Lagerlöf har Sten Nilsson dessutom ännu mer gemensamt.
– Hon var och hälsade på både hemma hos morfars syster och i handelsträdgården
hos morfar.
Läs mer om släkten Flensburg på nätet:
www.foteviken.se/malmo
www.perflensburg.net
www.flensburg.nu
www.tjocka.nu/heritage