Östra Torn. De har varit gifta lite mer än en månad och har båda nytt
efternamn. Pilo står det i trappuppgången till lägenheten på Östra Torn i
Lund, dit de flyttade för två år sedan från studentlägenheten på Ulrikedal.
- Vi ville ha samma efternamn, men ingen av oss ville ha den andres efternamn,
säger Sanna Pilo .
- Jag kollade lite bland släktnamnen och Pilo är min farmors flicknamn. Det är
kort, bra och inte så vanligt, säger Jimmy Pilo om namnet de hämtat från
farmor Alva i Malmö som en gång hette Pilo i efternamn.
I övrigt handlar det mest om Lund kring det här paret och det är Sanna Pilo
som står bakom meningen "vårt stora feta lundensiska bröllop".
Hon och Jimmy har känt varandra sedan de var arton och de har bott tillsammans
och varit förlovade i tre år. När några kompisar gifte sig började de också
fundera på att göra likadant.
- Vi tyckte det var kul att göra det på vårt eget sätt och ha ett studentikost
bröllop medan vi fortfarande pluggar och kunde ta vara på de kontakter vi
har, säger Jimmy Pilo.
- Eftersom vi ändrat inriktning på våra studier så ska vi plugga ett tag till.
Det fanns ingen anledning att vänta, säger Sanna Pilo, som läst
litteraturvetenskap och förlagsvetenskap och nu går andra året på en
fyraårig utbildning till logoped.
Jimmy Pilo har ett år kvar på juridikstudierna och är den av dem som är mest
involverad i studentvärlden. Han är med i kåren, aktiv i Wermlands nation
och sitter med i "öset", det vill säga AF:s överstyrelse.
- Vi har fått mycket hjälp av våra kompisar. Vi lagade all mat själva och fick
låna köket på Wermlands nation. Det är det som är en del av det
studentikosa, det ska vara stor fest men ändå enkelt, säger han.
En viktig fråga var förstås var vigselceremonin skulle ske. De gjorde en del
studiebesök till olika kyrkor men det var Kristina Lindström, prästen som
vigde dem, som kom med förslaget som fick dem att haja till.
- Hon sa: "Vore det inte häftigt med Domkyrkan." Kan man det? tänkte jag
först. Och det kan man. Det gäller bara att vara ute i god tid. Vi bokade
Domkyrkan ett år i förväg, säger Jimmy Pilo.
Runt 90 bröllopsgäster kom. Dessutom var det gott om turister i Domkyrkan som
tisslade och tasslade och fotograferade flitigt. När de nygifta klev ut på
trappan stod representanter från elva studentnationer med nationsflaggor
framför kyrkan, en present från toastmastern Linda Nilsson som imponerade
stort på Jimmy Pilo.
- Det såg så pampigt ut. Min första reaktion var att det måste komma någon
annan efter oss, säger han.
Så fortsatte deras dag med mingel vid fontänen framför Universitetshuset och
middag med buffémat och dans i AF-borgens källarsal. Dagen efter hade
brudparet förberett brunch (lasagne) till presentöppningen på Wermlands
nation.
Det har gått några veckor sedan dess. Nu är terminen igång igen med plugg och
mycket cyklister i stan.
Både två har jobb bredvid studierna. Sanna Pilo arbetar på ett bokförlag och
på ett vårdboende för dementa. Jimmy Pilo är väktare och har uppdrag som god
man. För att få det bröllop de ville har de planerat och sparat. Runt 60 000
kronor räknar de med att allt har kostat. Och då är minnesmedaljen, som
Sanna tyckte var onödigt dyr, inräknad.
- Det är en tradition att alla får medalj när det är bal. Så jag tyckte att vi
skulle ha det också, säger Jimmy Pilo.
Vid det här laget har säkert alla förstått att Sanna och Jimmy Pilo känner
starkt för studentvärlden och framför allt för Lund.
Varför?
- Det är en lagom stor stad. Här finns allt vi behöver. Här finns tradition
och historia och så klart universitetet som inverkar på staden, säger Sanna
Pilo .
- Det är mixen av tradition och de högteknologiska företag som finns här, som
gör staden speciell, säger Jimmy Pilo.
De är ändå medvetna om att när studietiden är över måste de troligen lämna
Lund, i alla fall under några år. Nästa år hoppas Jimmy Pilo börja sin
tingstjänstgöring och han är beredd på att pendla eller flytta.
- Vi vill vara kvar men jobbmöjligheterna för oss båda är bättre norr om
Stockholm.
På köksbänken ligger två stora fotografier från 1bröllopsdagen. Bilderna ska
så småningom hänga på väggen.
Vad minns ni mest från den 13 augusti 2011?
- Fanborgen, det var en häftig present, säger Jimmy Pilo.
- Jag tänker på ceremonin i kyrkan. Det var mäktigt och högtidligt. Det kändes
mer än jag trodde det skulle göra, säger Sanna Pilo.