Enligt Migrationsverkets detaljrika statistik är männen i stark dominans
både bland de irakier som söker och som beviljas asyl i Sverige.
Under 2007 har mer än 18 000 irakier sökt asyl i Sverige. Drygt 11 000 har
fått uppehållstillstånd. Inte sedan Bosnienkriget 1994 har så många
asylsökande kommit från ett land under så kort tid.
Männen utgör 76 procent av de asylsökande irakierna och 69 procent av de
irakier som i slutänden får uppehållstillstånd.
Männen är något äldre än de asylsökande kvinnorna. Var sjunde manlig och var
tredje kvinnlig irakier som söker asyl i Sverige är barn (under arton år).
I år har drygt 600 av de asylsökande irakiska barnen varit ensamkommande
flyktingbarn.
Det finns ingen statistik över vilka folkgrupper irakierna i Sverige
tillhör. Men FN:s flyktingkommissariat UNHCR har tittat närmare på
Irakflyktingarna i Jordanien och Syrien. Av dem är 60 procent shiamuslimer,
20 procent sunnimuslimer och 11 procent kristna.
Enligt UNHCR kommer de flesta Irakflyktingar från en välutbildad medelklass.
Med tanke på de skyhöga priser som flyktingsmugglare kräver för en transport
till Sverige – uppemot 100 000 kronor – påstås det ibland att
Irakflyktingarna tillhör en välbärgad och högutbildad överklass. Men det
tvivlar Migrationsverkets personal på.
Utbildningsnivån bland irakierna varierar starkt mellan stad och landsbygd.
Bland de irakier som flytt från Bagdad, Kirkuk och andra storstäder finns
utbildade läkare, ekonomer, kemister och fysiker.
Bland de irakier som kommit till Sverige från Iraks landsbygd är
utbildningsnivån lägre. Några vanliga yrkesgrupper är butiksägare,
chaufförer, vakter och militärer.
Svensk-irakier beskrivs som en samhällsengagerad invandrargrupp. I 2002 års
svenska kommunalval deltog 31 procent av de röstberättigade irakierna. Den
siffran är visserligen lägre än för danskar, chilenare och turkar, men högre
än för invandrade jugoslaver och polacker.