LUND. De framgångsrika ser ofta bra ut. Det har Kay Sanderson noterat många
gånger. Hon har tjugofem års erfarenhet av mänskligt beteende i arbetslivet,
rekrytering och av att få rätt person på rätt plats.”Jag
upplever att det är lite tabu att prata om utseendets betydelse i
arbetslivet. Ingen skulle säga att de anställde folk för deras yttre
egenskaper. Det gör man säkert inte heller, inte medvetet. Men om personen
är social och ser bra ut, så görs ibland felrekryteringar. Därför är det
viktigt att ta sig tid för personbedömningar och djupintervjuer, som vi gör.
Jag läser av en människa snabbt, men räknar inte med utseendet. När jag
berättar om mitt intryck tycker folk ofta att det är lite kusligt hur väl
jag har uppfattat dem.
Vi människor är ju annars ganska primitiva. Vi kopplar vissa inre egenskaper
till utseendet. När vi möter andra vill vi förstå dem snabbt, vi vill kunna
fatta snabba beslut. Om någon ser arg ut, så har vi redan plockat in den
signalen och förberett oss på att reagera. Förr handlade det om överlevnad.
Nuförtiden är det viktigt att inte slå på autopiloten, utan att använda vårt
förnuft och vår kunskap. Jag kan ana att vi fortfarande styrs väldigt mycket
av den primitiva, känslostyrda delen av hjärnan, eftersom forskningen visar
hur attraktiva människor lyckas bättre i arbetslivet.
Det är en observation som jag själv har gjort, att framgångsrika personer ofta
har väldigt behagliga utseenden. Men vad är hönan och vad är ägget här? När
vi klär upp oss och går på fest, då är vi nöjda med hur vi ser ut i spegeln.
Det höjer vårt självförtroende, till skillnad mot när vi går upp förkylda,
tidigt en morgon. Jag tror också att människor som ser bättre ut kan få mer
bekräftelse som barn, att de har fått höra hur bra de är.
Känslorna syns i ditt kroppsspråk, som hur du håller benen och händerna. Det
kan vara likadant med kläder. Om du färgar ditt hår som en punkrockare och
du sticker ut väldigt mycket, så kan människor dra slutsatser om dig redan
innan ni pratats vid. De flesta av oss är inte supermodeller, och därför
blir det viktigare att visa vilka vi är med vår utstrålning, vårt beteende.
Gör vi inte det, så tolkas vårt yttre mycket mer.
I Sverige är det vanligt att vilja passa in i flocken. Men jag tycker att folk
borde stråla mycket mer – då kan vi också påverka den respons vi får
tillbaka. Jag tror också att det första, ibland falska intrycket, nyanseras
så fort personen öppnar munnen. Och när du väl lärt känna en människa så är
det yttre inte lika viktigt.”