MALMÖ. 1998 startade Söderkullaskolan en första kommunikationsklass, i årskurs
1.
– Vi trodde att det skulle räcka med specialundervisning i ett par år till. Nu
har vi klasser från årskurs 1 till 9, berättar rektor Ingrid Carnemalm.
Behovet är större än resurserna. Av de cirka 4 000 barn som föds i Malmö varje
år har mellan tjugo och fyrtio språkstörningar. Drygt hälften är
flerspråkiga, vilket motsvarar andelen flerspråkiga barn i Malmö.
Skolan har sex platser, dit för närvarande arton barn står i kö.
Kommunikationsklassernas 56 elever har 23 personal på hel- eller deltid. Fem
är logopeder.
I skolan ökar kraven på barns språkliga förmåga. Då hänger de som hade det
svårt innan inte längre med. Avståndet till andra barn växer.
– Våra barn ligger mellan ett och fyra år efter i språkutveckling beroende på
vilka delar av språket som drabbas. Annars är de som andra barn och följer
samma läroplan, säger logoped Ketty Holmström.
I Malmös förskolor finns både segregerade och integrerade grupper. Där barn
med språkproblem blandas med andra barn är tanken att barn som utvecklar
språket själva drar med de andra. När barnen går över till skolan är
segregerade klasser bättre, anser experterna på Söderkullaskolan.
– Eleverna är tryggare här och de får vänner. Det har de haft svårt för innan,
säger Ketty Holmström.
Hittills har åttio elever gått eller är på väg igenom kommunikationsklasserna.
En handfull har flyttat till vanliga klasser med stödundervisning, ett par
har gått till särskolan.
– Alla som går i gymnasiet klarar sig bra. De är studiemotiverade.