Kanske är det skammens fel. Att må dåligt i själen, att vara oförmögen att bara rycka upp sig tillhör det privata.
Om en depression inte varit mer laddad än ett brutet ben, hade vi kanske haft mer kunskap. Melankoli beskrevs av greken Hippokrates redan för 2 400 år sedan, men många frågetecken återstår.
– Det är något som många fortfarande har svårt att prata om. Vi har kampanjer för alla möjliga sjukdomar, men det hålls inga insamlingsgalor för depression, säger Rachel Maddux, forskare och lektor vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.
Var tjugonde svensk lider av klinisk depression. I hela världen uppskattar Världshälsoorganisationen, WHO, antalet till 121 miljoner. Många sjukdomar blir vanligare när människor åldras och motståndskraften minskar. Det gäller inte depression. Där är det tvärtom de unga som drabbas mest.
Den positiva psykologin menar att unga i väst helt enkelt saknar erfarenhet av motgångar. Samtidigt har de vuxit upp i en tid då sociala institutioner som familj, föreningsliv och i viss mån arbetsplatsen, har raserats.
Det moderna samhället ger oss en materiell välfärd. Baksidan är en ytlig individualism, med stress, konsumtionskultur och reklam. Ovanpå det får den sociala jämförelsehetsen oss att må dåligt.
– Facebook är ett perfekt exempel på det. Det är å ena sidan ett väldig bra sätt att hålla kontakten med våra vänner, å andra sidan mår vi dåligt över att ständigt se och jämföra oss med dem. Det kan vara särskilt stressande för unga människor, som håller på att utveckla sin identitet, säger Rachel Maddux.
Denna inriktning inom psykologin har fått stor uppmärksamhet och spridning de senaste åren. Redan på 1950-talet skissade den amerikanske psykologen Abraham Maslow, annars mest känd för sin behovstrappa, på positiv psykologi. Men först på 1990-talet tog det fart på allvar, när en grupp i det amerikanska psykologförbundets toppskikt började utveckla och förespråka den. Sedan dess har intresset varit enormt.
Teknikerna har så småningom även kommit till Sverige. Till skillnad från andra psykologer vill de som är inriktade på positiv psykologi tala om för oss hur vi bör leva.
De uppmanar oss att leva i nuet. Göra en sak i taget. Jakten på den senaste mobiltelefonen, den perfekta inredningen eller snyggaste kroppen ger inget annat än kortsiktig lycka.
För att finna äkta mening i livet, bör vi också engagera oss i något större. Ge tillbaka, om man så vill. Det kan vara volontärarbete, eller att ställa upp för någon nära.
Istället för att se på människan som något som bör göras om eller fixas, förespråkar positiv psykologi att vi tittar närmare på våra karaktärsstyrkor, och bygger vidare på dem vi redan har. En humoristisk, kreativ person, som skulle kvävas i ett datoriserat kontorslandskap, kan till exempel bli en fantastisk förskollärare.
Med den nyutkomna boken ”Dygdens glädje” ville kulturjournalisten Johan Wennström skriva en självhjälpsbok för dem som annars läser dåliga sådana. I den beskriver han den positiva psykologin, hur dygder som tro, visdom och tapperhet gör att vi klarar av livet bättre.
Låter inte dygder lite omodernt?
– Konceptet med dygder framstår som lite medeltida, tapperhet för ju tankar till prinsessor och drakar. Men de har verkligen en relevans i det moderna samhället. Vi har ju en kultur som i mycket är cynisk och negativ, där det är skumt att vara snäll, säger Johan Wennström.
I dag kan tapperhet handla om att vara uthållig, övervinna vardagsrädslor och fobier, förklarar han.
Eller att göra klart det man påbörjat, att vara ärlig och hjälpa andra i nöd. Vishet kan jämföras med nyfikenhet och kreativitet. Tro har också en modern motsvarighet. Dels i religionen, dels i förundran över moralisk eller estetisk skönhet.
Kritiken mot den positiva psykologin handlar om att den anses glättig eller ovetenskaplig. Många av tankarna bygger på filosofier från antiken.
Det lättillgängliga budskapet har plockats upp av coacher och ”lyckologer”, och säljer självhjälpsböcker världen över. Det gäller dock att skilja agnarna från vetet, menar både Rachel Maddux och Johan Wennström.
– Preliminära studier pekar på att tekniker från positiv psykologi hjälper dem som lider av depression. Men det finns olika sorters depressioner, och olika anledningar till att man drabbas. Det är viktigt att vi får reda på vilka människor som blir mest hjälpta av den positiva psykologin, säger Rachel Maddux.
Som ytterligare en förklaring till att just unga drabbas hårdast, beskriver Johan Wennström framväxten av ett nytt psykologiskt jag, det kaliforniska jaget.
Välståndet tillsammans med hyllandet av valfrihet och reklam, har skapat ett självcentrerat subjekt. Ett jag som ständigt funderar över hur det mår och vad det behöver.
– Materiellt sett har de aldrig upplevt något annat än modernitet. Det har mognat fram när vi har övergivit traditionella sociala institutioner, som tidigare generationer hade att hålla i handen, säger Johan Wennström.
Det är en tankegång som klingar konservativt. Johan Wennström, som även är redaktör för liberala tidskriften Neo, tycker att alla de stora ideologierna kan hitta sitt i den positiva psykologin. Kritiken mot det moderna samhället eller idén om dygderna, är tankar som går igen både hos vänstern och bland liberaler.
De amerikanska förespråkarna har i en del fall fått stjärnstatus.
– I USA har positiv psykologi fått en enorm uppbackning av statliga institut och privata finansiärer. Det liknar ingenting i psykologins historia, säger Johan Wennström.