MALMÖ. De har varit tillsammans i snart nio år. Sedan de köpte sitt hus på Ulricedal i Malmö för två år sedan har de valt detta system: Deras båda löner går direkt in på ett gemensamt konto. Från det betalas utgifter som huslån, el, bensin och mat. Varje månad för de dessutom över en summa fickpengar till var sitt privat konto. Hur de pengarna spenderas är upp till var och en.
– Det ska räcka till shopping, när man går ut och käkar eller till ens egna intressen, säger Anna Persson. Systemet innebär att de har två kontokort var: Ett går till det privata kontot, ett till det gemensamma.
– Vissa på jobbet ifrågasätter att jag har två visakort, de tycker att det är konstigt när vi ändå lever ihop. Att vi har uppdelad ekonomi är inte för att vara egoistiska utan för att kunna ha den här lilla potten själv. Den här friheten, särskilt när det kommer till lite dyrare saker, är skön. Att inte behöva fråga den andra om lov, säger Rikard Larsson.
På så vis blir ekonomin helt rättvis, menar de. Ingen kan slösa mer än den andra. Han lägger en stor del av sina egna pengar på sitt stora intresse, ett bil-hemmabygge i källaren. Hon föredrar att ströshoppa kläder och skor.
– Vi har dessutom startat en ny tradition i mitt tjejgäng, att vi varje höst ska åka till en ny storstad. Då behöver man ett eget sparkonto där man kan spara ihop till den resan för egen del, säger Anna Persson.
Hon tror att en helt gemensam ekonomi hade kunnat resultera i dåligt samvete och en konstant kohandel.
– Jag tycker att det är skönt att slippa ifrågasätta mig själv, ska jag verkligen köpa den här grejen för våra gemensamma pengar? Nu gör jag som jag vill. Sedan tror jag också att de som har helt gemensam ekonomi kanske tänker ”jaha, nu köpte han det för tvåtusen, vad ska jag hitta för samma summa”. Att man kanske köper för köpandets skull.
De träffades när de var runt 20, pluggade och bodde isär. När det var dags att flytta ihop i en gemensam hyreslägenhet såg de till att reda ut hur ekonomin skulle organiseras.
– Vi var väl ganska överens direkt, säger han.
– Vi satt på en busshållplats, säger hon.
Rikard Larsson skakar på huvudet och skrattar.
– Alltså, vissa minns sin första kyss, du minns ditt första ekonomisamtal!
Men sedan har de heller aldrig bråkat om kronor och ören.
– Vi har relativt lika lön också, det är kanske det som gör det så lätt för oss, säger han.
Eftersom de ända sedan de träffades har haft ungefär lika mycket pengar att röra sig med, har det aldrig uppstått en obalans, där en har fått vara försörjande part och en har varit beroende.
– Hade vi inte känt att pengarna har räckt hade vi nog haft större problem. Eller om någon ville lägga galet mycket pengar på galna grejer, säger Anna Persson.
Båda upplever att det finns en tydlig norm kring att ”allt mitt ska vara ditt” i relationer, att det gemensamma framstår som mer romantiskt och upphöjt. Men Rikard Larsson har kommit på det bästa argumentet när någon med helt gemensam ekonomi ifrågasätter deras pengasystem:
– ”När bjöd du egentligen din partner på restaurang senast”?