Själv hade hon aldrig hört talas om synestesi förrän hon stötte på det i
sitt jobb i slutet av 90-talet och blev fascinerad av ämnet.
– Jag blev förvånad över att jag inte hade hört talas om det tidigare och
eftersom jag inte kunde hitta några böcker på området beslutade jag mig för
att skriva en själv.
Boken blev färdig 2004 och enligt Vester finns det heller ingen forskning om
synestesi i Sverige, till skillnad från länder som USA, England, Australien
och Tyskland. Hon har därför sett det som sin uppgift att skapa mer kunskap
och uppmärksamhet kring ämnet – framförallt för vård, skola och omsorg.
Vad är synestesi?
– Det är medförnimmelser som skapas i hjärnan. Förmodligen har alla
människor det upp till 3–4 månaders ålder men för vissa kvarstår det hela
livet och magnetröntgen visar att det finns en annan nervcellsaktivitet hos
personer med synestesi.
Utländsk forskning visar också att synestesi är kraftigt överrepresenterat
bland kvinnor, cirka 70 procent. 33 procent ärver det från sina föräldrar,
men pojkar kan bara ärva synestesi från modern. Vilka mekanismer som ligger
bakom fenomenet är emellertid oklart.
– Eftersom vi sällan pratar ingående om hur vi upplever saker och ting är
det svårt att säga hur många som har synestesi, men uppskattningsvis är det
en person på 200, säger hon.
Lukt, syn, hörsel, smak och känsel är sinnen de flesta av oss föds med, men
för en person med synestesi samverkar och blandas två eller flera
upplevelser samtidigt.
Den vanligaste formen är att, precis som
Lovisa Brännstedt, uppleva bokstäver, siffror och veckodagar i färger och
former. Hos andra uppstår förnimmelser exempelvis i form av känsel i huden
och kroppen eller som smaker när de hör olika toner.
– Synestesi är väldigt brett och varierar från person till person och visar
hur komplex hjärnan är. Men det är ingen sjukdom utan befinner sig snarare i
utkanten av vad som vanligtvis är normalt, säger Monica Vester.