Allt fler tränar allt mer. Det visar statistiken.
– Tänk dig att idrotten hade varit ett politiskt parti. Då hade det regerat de
senaste 150 åren, säger Jesper Fundberg.
Han är forskare i idrotts- och fritidsvetenskap vid Malmö högskola. Idrott är
en ideologi som är svår att ifrågasätta, menar han. Idrotten framställs som
lösningen på många problem.
– Sedan gäller det att hitta problemet. Så har det varit så länge idrotten har
funnits. På 40-talet handlade det om folkhygien och under det senaste
decenniet har problemet varit barnfetma.
Just nu får vi höra hur farligt det är att vi sitter stilla, inte bara ur ett
medicinskt perspektiv:
– Vi får dåliga karaktärer.
Samhället har sportifierats. Om du sportar ses du som en god, frisk och
hälsosam människa. Folk satsar både pengar och tid på sina hobbyer.
– Sportifieringen gör att alla vill tävla och tänja sina gränser, säger Jesper
Fundberg.
Sport har blivit en del av vår identitet. Tidigare berättade vårt arbete om
vilka vi var. Nu säger fritiden mer om dig som person.
– Det handlar också om att kunna ta sig den tiden, säger Jesper Fundberg.
För det är inte alla som idrottar. Fortfarande finns det cirka tio procent av
befolkningen som säger att de inte idrottar alls. Statistiskt sett är den
som idrottar allra mest en välutbildad kvinna i en storstad, medan den som
idrottar minst en lågutbildad man.
Forskningen har visat att idrottsvanorna grundläggs redan i barndomen.
– Barnidrott är ett slags medelklassprojekt. Om du sätter dina barn i en
sportaktivitet är du en god förälder. Det har ett inve-steringsvärde även
för dig, säger Jesper Fundberg.
Årets raketer inom svensk motionsidrott är powerwalk och stavgång. Trenden
verkar vara att vi lämnar gymen för att ta oss utomhus. Triathlon och
multisport är nya utomhussporter som har ökat mycket de senaste tio åren.
Allt fler intresserar sig också för extremsporter som forspaddling,
hängflygning och klippklättring. De sporterna utövas uteslutande av övre
medelklassen, visar studier som har gjorts vid idrottshögskolan i Stockholm.
Det kan bero dels på att utrustningen kostar, dels på att sporten ger status.
– Man vill väcka beundran i den grupp man tillhör, säger Lars-Magnus Engström,
professor i idrottsvetenskap i Stockholm.
Om man ser bortom ideologin vet många att idrott inte bara är positivt.
– Idrott kan också ge skador och vara stressande för människor. Det kan få en
tvärtomeffekt, säger Jesper Fundström.