I början av augusti i år gick larmet i Sverige.
200 procent fler barn och ungdomar får sömnmedel och lugnande mediciner
jämfört med för fem år sedan.
Också mycket små barn.
Men medierna gav en falsk bild.
Sydsvenskan har granskat siffrorna som spreds i landet.
”Allt fler barn drogas till sömns”, skrev tidningen Metro i augusti 2008.
”Allt vanligare med sömnmedel till bebisar”, hävdade Aftonbladet.
”Vanligare med sömnmedel till barn”, skrev Sydsvenskan, Dagens Nyheter och
Expressen.
Nyheten kom från TT som uppgav Apotekets statistik som källa. Det gav eko i
hela landet. Inom en vecka blev den chockartade ökningen en nationell
sanning. Bekymrade läkare uttalade sig. Flera medier gjorde lokala vinklar.
Sveriges Radio Uppland, till exempel, rapporterade om en lavinartad ökning
bland de riktigt små barnen. 17 gånger fler barn i åldern 0–4 år påstods få
mediciner. Östersundsposten skrev: ”Sömnmedel till barn ökar dramatiskt i
länet”.
Men Sydsvenskans granskning visar att det inte skett någon 200-procentig
ökning av sömnmedel och lugnande bland barn i allmänhet.
Istället är det ett specifikt läkemedel som står för ökningen. Melatonin. Det
ges till en särskild grupp patienter: barn med neurologiska störningar, som
Aspergers syndrom, autism, ADHD/DAMP samt ångestsyndrom som Tourettes.
Preparatet började användas i Sverige först i slutet av 1990-talet.
Melatonin sorterar visserligen under definitionen sömnmedel, men eftersom
läkemedlet inte ges till andra barn än den här begränsade gruppen säger den
ingenting om förskrivningen i allmänhet.
Det upplyste inte medierna om.
– Slutsatsen av våra siffror blev därför helt felaktig, säger Peter Persson,
chef för Apotekets statistikavdelning.
När melatonin tas bort ur statistiken har försäljningen av sömnmedel till de
riktigt små barnen i själva verket minskat jämfört med för fem år sedan.
Totalt fick 37 barn i hela landet mellan 0 och 4
år sömnmedel i fjol. Bland övriga upp till 18 år ökade försäljningen med 65
procent.
Nyhetschefen på TT, Mats Olsson, säger att ingen av dem som reportern
intervjuade sa något om melatonin.
– Vare sig Apoteket eller de experter vi talade med nämnde melatonin som svar
på vår fråga vad ökningen berodde på. Om våra siffror är fel låter jag vara
osagt, det får stå för dig, säger han.
Bilden blir skev när medierna utelämnar fakta om vilka slags mediciner som
ingår i statistiken, menar Apotekets Peter Persson. Som i det här fallet.
– Man måste göra en noggrann analys av den här typen av siffror. Det kan jag
ibland sakna hos journalister, säger han.
Ibland dras också allt för långtgående slutsatser av små underlag.
– I antal personer är det få unga som får den här typen av mediciner. Om några
enstaka patienter förändrar sin medicinering kan det ibland leda till en
ökning på flera hundra procent, säger han.
