MALMÖ. En majoritet av de etniska svenskar som tillfrågats i studien kan tänka sig att vara tillsammans med, gifta sig med och skaffa barn med människor som har en annan bakgrund.
Men det spelar stor roll varifrån den tilltänkta partnern kommer, hur han eller hon ser ut och vilken kulturell bakgrund man tror att personen har.
– Om man redan är kär i en person så spelar ju utseendet ingen roll. Men det finns någonting i det första mötet som visar att utseendet har betydelse.
Det säger Sayaka Osanami Törngren som häromdagen disputerade med sin avhandling ”Love Ain’t Got No Color?”, om attityder till blandäktenskap.
Avhandlingen kommer i en tid då allt fler svenskar väljer att leva tillsammans med en partner som har en annan bakgrund än de själva och blandäktenskapen blir allt vanligare.
Sayaka Osanami Törngren har definierat en grupp svenskar, 460 personer bosatta i Malmö, med vit, europeisk bakgrund.
Det är svenskar med svenska föräldrar, vilket utgör en majoritet av de tillfrågade, eller med skandinaviskt eller västeuropeiskt ursprung.
I sin avhandling har Sayaka Osanami Törngren ställt enkätfrågor till de 460 Malmöborna och gjort djupintervjuer med trettio av dem. Hon har bett enkätgruppen svara på ett stort antal påståenden om sin inställning till att vara tillsammans med, gifta sig med och skaffa barn med personer som har sin bakgrund i Afrika, Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern, Syd- och Östasien, Sydeuropa, Västeuropa och Skandinavien.
Och svaren är avslöjande. De visar att människor bedöms efter sitt utseende och att vissa grupper föredras framför andra när det gäller frågor om relationer och äktenskap. Helst väljer man andra svenskar, skandinaver eller västeuropéer att gifta sig med. I andra hand kommer central- och östeuropéer och latinamerikaner. Minst föredras de som har sitt ursprung i Syd- och Östasien, Mellanöstern och Afrika.
En förklaring som ges i intervjusvaren är att det handlar om kulturskillnader, skillnader som man tror kan leda till problem i ett äktenskap. De tillfrågade tror att svenskar föredrar central- och östeuropéer och latinamerikaner framför asiater, afrikaner och personer från Mellanöstern för att de förras kultur ligger närmare den svenska.
Men det är inte hela sanningen för det handlar också om utseende, konstaterar Sayaka Osanami Törngren. Hennes avhandling visar till exempel att adopterade personer hamnar längre ner på listan över vilka som föredras som partner.
– Om de kulturella skillnaderna och likheterna spelar roll så borde det ju betyda att adopterade, som har en svensk kultur och talar svenska, också skulle föredras. Men så är det inte. Skillnaderna i inställning till adopterade och ickeadopterade från motsvarande invandrargrupp är väldigt små. Där kan man verkligen se att utseendet har en betydelse.
I undersökningen är det fler som svarar att de har en negativ bild av central- och östeuropéer jämfört med dem som säger sig ha en negativ bild av syd- och östasiater. Men när det gäller frågan om äktenskap blir det tvärtom. I intervjusvaren talas det om europeisk kultur och vithet.
– Några har svarat att central- och östeuropéer ju är vita och att kulturen är ganska lik den svenska, till skillnad från den asiatiska.
En annan aspekt handlar om jämställdhet mellan könen. Sayaka Osanami Törngrens undersökning visar att män är mer positiva till blandäktenskap än kvinnor.
– Det förvånade mig, eftersom attitydundersökningar brukar visa att kvinnor är mer positiva till invandring än män. Men i frågan om äktenskap är det inte så.
Resultatet stämmer väl överens med statistik som säger att det är fler svenska män som gifter sig med ickeeuropéer medan svenska kvinnor i högre grad gifter sig med européer.
– Intervjupersonerna har resonerat mycket kring frågan om jämställdhet. Där finns tankar om att svenska kvinnor inte vill förlora sin jämställdhet. Och det i sin tur bygger på fördomen att kvinnor och män inte är jämställda i andra kulturer, säger Sayaka Osanami Törngren.
Hennes namn avslöjar att hon själv lever i ett av de blandäktenskap hon nu forskar kring. Hon är född i Sapporo i Japan och växte upp i ett hem där pappan genom sitt arbete som professor ofta tog emot långväga gäster.
– Jag har alltid levt i en internationell miljö. Vi bodde i USA när jag var mellan fyra och sex år gammal och där, i Kalifornien, träffade jag många människor med olika etnisk bakgrund i skolan.
Så småningom återvände hon till Kalifornien, som utbytesstudent, och träffade där den svensk som skulle komma att bli hennes man. För sju år sedan flyttade de till Malmö där hon nu forskar på Malmö högskola.
– Jag är självklart påverkad av min uppväxt, det är därifrån mitt intresse för frågor om migration, etnicitet och relationer kommer.
Däremot har hon aldrig upplevt att människor har reagerat på att hon lever i ett blandäktenskap. Varken vänner eller omgivning har kommenterat det, säger hon.
Hennes avhandling visar också att acceptansen för att andra människor, både inom och utanför familjen, ingår blandade äktenskap är stor. De invändningar som finns rör sig om individernas egna val, inte om hur andra människor gör, förklarar hon.
Nu hoppas hon att hennes avhandling ska sätta fart på diskussionen om vad utseende och hudfärg betyder i det svenska samhället. I USA är det accepterat att diskutera rasfrågor men i Sverige verkar det fortfarande vara tabu, säger Sayaka Osanami Törngren.
– Man talar om främmande kulturer, någonting som finns ”där borta”. Men det resonemanget håller ju inte, för de där andra kulturerna är inte längre långt borta. De finns ju här i Malmö.