1. Missförstånd.
För gynekologer är svår PMS, eller PMDS som det också kallas, ett välkänt
begrepp. Men bland allmänheten förekommer både missuppfattningar och
fördomar.
– Den största missuppfattningen är att det är något normalt, säger Inger
Sundström-Poromaa, professor i gynekologi vid Uppsala universitet.
– Det är ju så med allt som rör vårt psyke att det finns en glidande skala
mellan vad som är normalt och vad som är sjukligt, och det gäller även PMDS.
90 procent av alla kvinnor känner av sin menscykel, 50 procent skulle säga
att de har PMS. Då tänker man på allt som har med menscykeln att göra. Men
när jag pratar om PMDS handlar det om kvinnor som har övervägande psykiska
symptom som har nått en sådan nivå i deras liv att den är svår att hantera.
Per Ekström är överläkare på kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus
(Sus) i Malmö:
– Vad som kallas sjukdom kan man alltid diskutera. I grunden är det hormonellt
betingat, men det är inte ett normaltillstånd att må på det sättet. Jag har
träffat många kvinnor som verkligen mår jättedåligt, som bara vill dra
täcket över sig.
2. Varför drabbas vissa kvinnor?
Erika Timby, doktorand i gynekologi, ingår i en forskargrupp i Umeå som håller
på att försöka kartlägga sambanden:
– Tyvärr har jag inte kommit fram till vad som exakt orsakar PMS. Det jag
kommit fram till är att kvinnor med svår PMS har en annan känslighet för en
nedbrytningsprodukt från gulkroppshormon över menstruationscykeln jämfört
med kvinnor utan PMS.
Kruxet är att samma hormonnivå har olika effekt på olika kvinnor. Man vet
alltså inte hur sambanden ser ut.
– Det finns studier som talar för att olika signalsubstanssystem i hjärnan är
involverade, bland annat serotoninsystemet och GABA-systemet som jag tittat
på, säger Erika Timby.
3. Vad kan hjälpa?
Barnmorska Kathrine Peiper, kvinnokliniken vid Sus i Lund:
– Det finns kombinerade p-piller – de östrogendominanta sorterna – som är
bättre än andra. Sedan handlar det om hur man lever sitt liv. Besvären
minskar om man motionerar regelbundet, sover tillräckligt och undviker
stress. Det pratar vi dagligen med våra patienter om. Känner man att det
inte är tillräckligt finns medicinsk behandling med SSRI-preparat
[antidepressiva, red:s anmärkning] som läkare skriver ut.
Inger Sundström-Poromaa:
– Antidepressiva läkemedel är förstahandsbehandlingen för dem som har så svåra
besvär att de söker läkare. Det är oerhört väl belagt att de hjälper, jag
tror det finns 35 studier. Vi vet också att behandlingar som tar bort
ägglossningen, till exempel vissa hormon- sprutor, kan hjälpa. Vissa
p-piller har visat sig fungera.
Per Ekström:
– När behandling med antidepressiva kom för tio-femton år sedan såg man
kliniskt att effekterna blev bra. Det blev väldigt stor skillnad. Tidigare
ordinerade man p-piller eller annan hormonell behandling.
Förskrivningen av antidepressiva har ökat kraftigt. Finns det risker med att
det blivit en etablerad behandling mot svår PMS?
Inger Sundström-Poromaa:
– Man vet inte hur stor andel kvinnor som har svåra PMS-besvär som får
antidepressiva. Men min gissning är att de är relativt få. Kvinnor är till
sin läggning skeptiska till medicinsk behandling. Min uppfattning är att de
flesta kvinnor inte provar SSRI förrän de har uttömt alla andra möjligheter.
De hormonella behandlingarna är mycket dyrare och är behäftade med andra
biverkningar.
Per Ekström:
– Jag tror inte att läkemedel måste till i alla möjliga och omöjliga
situationer. På tio år har användandet av SSRI-preparat ökat jättemycket –
kan det verkligen vara vettigt? Men jag kan inte riktigt koppla ihop
ökningen med den grupp kvinnor som verkligen har svåra PMS-besvär. För dem
är SSRI ett alternativ som kan få tillvaron att lyfta, en liten språngbräda
som kanske ger möjlighet att ta tag i andra saker. Jämför man med vanlig
depressionsbehandling är den totala dosen väldigt mycket lägre och man äter
tabletterna i högst tio dagar. Man ser oerhört lite negativa effekter.
– Men alla kvinnor vill inte ha medicinsk behandling. Då kan man söka andra
vägar. Man kan minska mängden fett och socker i kosten, och jag vet flera
patienter som prövat akupunktur. Men det är lite svårare att värdera det.
Fram tills nyligen fanns inget SSRI-preparat med indikationen PMDS, men i
höstas godkändes läkemedelsbolaget Lundbecks PMDS-medicin Premalex.
Inger Sundström-Poromaa:
– Otroligt bra att det finns ett antidepressivt läkemedel som faktiskt har
indikationen PMDS. Tidigare har SSRI-förskrivning endast kunnat göras utan
indikation i FASS.
Per Ekström:
– De tar tre gånger så mycket pengar för det här nya preparatet fast det är
precis samma grej som vi har skrivit ut tidigare. Det känns lite konstigt.
Jag skriver inte ut Lundbecks preparat, jag väljer de som jag har erfarenhet
av sedan tidigare.
4. Vilka kvinnor drabbas av PMDS?
Kathrine Peiper:
– Den vanligaste kvinnan som kommer till oss är 35–36 år och har barn. Många
har haft PMS hela tiden, men med små barn eller tonåringar hemma blir det
besvärligare. Mannen eller barnen kanske har sagt att man bör söka hjälp.
Inger Sundström-Poromaa:
– Min uppfattning är att det är alla grupper av kvinnor. Det finns en viss
ärftlighet i känsligheten mot hormoner.
5. Vart bör kvinnor med svår PMS vända sig för att få vård? Till
gynekologen, allmänläkaren eller kanske en psykiater eller psykolog?
Per Ekström:
– Primärvården borde ta hand om detta i första hand. Det är visserligen
kopplat till menstruationscykeln, men det är ingen gynekologisk sjukdom.
Behandlingen är inte komplicerad eller farlig.
– Helhetssynen på kvinnan är viktig, och det är ju det perspektivet som
allmänläkaren ska ha. I Malmö finns förhållandevis många privatpraktiserande
gynekologer – man går till ”sin gynekolog”.
– Det har skapat en kultur av att man inte går till sin allmänläkare och
pratar om sin menstruation. Men det skulle inte behöva vara så.
Gaba, gammaaminosmörsyra, den viktigaste av de hämmande neurotransmittorerna i
centrala nervsystemet.