LUND. Hösten 2007 hade Sven Heijbels dröm gått i uppfyllelse. Platsen på
läkarprogrammet i Lund, som han hade siktat mot i flera år, var äntligen
hans. Med båda föräldrarna och en stor del av släkten inom yrket såg han sin
framtid utstakad.
Men den där hösten blev inte riktigt som han hade tänkt sig. Det var systern
som först fick honom att börja fundera.
– Några veckor in på läkarutbildningen ringde hon mig och sade ”Okej Sven, nu
har du uppnått det du drömt om. Men vad tänker du åstadkomma? Vad vill du
jobba för?” Jag blev helt tagen på sängen. Fram till dess hade jag bara
fokuserat på hur jag själv skulle bli lycklig.
Livet som läkare framstod plötsligt inte som självklart. Status
och pengar hade lockat, men Sven Heijbel insåg att han var fel ute. Han
började fundera på livets stora frågor, vad vi ska ägna vår tid åt och vad
som är viktigt.
– För en frihetstörstande person som mig var det jätteläskigt att tänka mig
att jag skulle vara läkare hela livet. Vi lär oss tidigt att tro att
samhället är statiskt och att det bara finns vissa yrken att välja på.
För fyra–fem år sedan diskuterades miljöfrågorna på allvar. Sternrapporten och
Al Gores film om klimatförändringarna debatterades hett. Sven Heijbel, som
redan från barnsben haft ett miljöintresse, började fundera i nya banor.
– Jag insåg att det som avgör hur bra människor mår under det kommande
århundradet är miljöfrågorna och hur vi hanterar våra gemensamma resurser.
Han lämnade läkarstudierna, började plugga humanekologi och sökte
upp föreningar och sammanhang där han kunde utbyta tankar och diskutera med
andra intresserade personer.
– Det var en omvälvande och lycklig tid. Jag kände att jag äntligen hade
hamnat rätt.
Det blev en raketkarriär inom miljöområdet. Som klimatambassadör för
Världsnaturfonden åkte han tillsammans med sjutton andra unga från hela
världen på studieresa till Arktis. Han träffade EU-parlamentariker i Bryssel
och observerade FN:s klimatförhandlingar i Polen.
Företaget Wake Up Call bildades och tillsammans med vännen Oleg Izyumenko
reste han runt i Europa och föreläste för ungdomar om hållbarhet och om att
se världen ur ett nytt perspektiv.
– Jag ville förmedla att allt omkring oss är påhittat av någon, någon gång.
Alla företag, alla språk, alla filosofier, ideologier, religioner och
partier. Att inse det är som att bli The One i Matrix. Plötsligt kan man
börja förändra världen omkring sig.
Nu driver han företaget Global Focus i Stockholm som utformar
hållbarhetsprojekt för företag och hjälper miljöchefer att få med ledning
och anställda i arbetet. Det kallas socialt företagande. Huvudsyftet är
samhällsförändring och vinsten återinvesteras i verksamheten.
– Jag tycker inte att det är fult att tjäna pengar, det finns ingen
motsättning i att både tjäna pengar och göra något gott. Däremot kan jag
önska att fler företag jobbade som vi, med samhällsförändring som högsta mål.
Fördelen med att vara entreprenör, menar han, är att kunna påverka utan att
vara bunden vid gamla ramar och institutioner, så som det kan vara inom
partipolitiken eller vissa organisationer. Möjligheterna att förändra är
gränslösa.
– Livsuppgift är ett bättre ord för mitt engagemang än kall. Det handlar om en
insikt om att man kan och vill göra skillnad. De människor som jag arbetar
med har alla den drivkraften.
De fyra personer som jobbar i Global Focus ledning har alla valt bort
andra lovande karriärer för att byta riktning på sina liv. Samma filosofi
vill de dela med sig av till de företag som anlitar dem.
– Första frågan vi ställer i våra workshops är: ”Vad vill ni ha mer av i era
liv?” Svaret blir alltid tid för familj, vänner och roliga saker. Vi utgår
därifrån och får människor att inse att hållbarhet handlar om förbättringar,
inte uppoffringar.
Gång på gång återkommer Sven Heijbel till hur viktigt
det är att må bra om man ska kunna uträtta saker. Just nu tillbringar han
två tredjedelar av sin tid på jobbet i Stockholm och resten i Lund. Det är i
Skåne familjen finns och bostaden som han delar med några kompisar.
– De nära relationerna som vi har här i lägenheten vill jag ha också i
framtiden. Min sociala vision är att kunna tillbringa mycket tid med vänner
och familj.
Att prioritera de sociala relationerna tror han är typiskt för hans egen
generation. Engagemanget och förändringsviljan hos de unga ser han som en
reaktion mot föräldrarnas liv som han upplever som ”fast i ekorrhjulet med
bil, huslån och prylar”.
– Vi 80-talister tillhör ”Generation Y” som hela tiden ifrågasätter varför vi
ska göra något. Syfte är det viktigaste ordet i våra liv.