Pelle Filipsson var 27 år när han blev pappa. Han hade då ingen som helst
längtan efter barn. Kvinnan som han just hade träffat blev gravid första
natten de hade sex. Hon ville inte göra abort. Enligt Pelle berodde det på
att ”hennes biologiska klocka tickade allt snabbare”.
Varför använde han då inte kondom?
Den frågan har malt i Pelle Filipssons huvud de senaste åren. I boken ”Den
vackraste gåvan” beskriver han hur han i fantasin har spelat upp natten då
sonen Walter blev till många gånger, och då föreställt sig att han gått och
hämtat kondomerna. Han skriver: ”Mitt rättfärdigande? Om det spelar någon
roll: Vi pratade om skydd och jag litade på henne”.
Hur tar man då sitt ansvar? Hur blir man en bra pappa genom att ta på sig
skulden? frågar sig Pelle Filipsson, som ger ett mycket artigt intryck.
Hans resonemang är långa, ibland snåriga. Hårfästet börjar vandra uppåt, som
det tenderar att göra på 37-åriga farsor.
Pelle menar att bokens kärna handlar om kampen för ett fungerande föräldraskap
och att hitta kärlek till sitt barn. I boken är han brutalt ärlig med att
han inte ville vara pappa, att han inte älskade sin son när han var liten.
Älskar du din son nu?
– Det är en jättesvår fråga. Det har blivit så knepigt för mig det här med
kärlek. Vad betyder det? Jag har ingen aning. Samtidigt vill man det allra
bästa för sitt barn. Jag känner någonstans att visst skulle jag kunna offra
livet för den här pojken – han är ju helt underbar. Jag har starka känslor
för honom.
Pelle Filipsson håller med om att hans svar är ologiskt: Hur man kan vilja
offra livet för någon man inte älskar?
– Jag vill ju att han ska känna sig trygg, omtyckt och sedd.
När tillfälliga flickvännen blev gravid flyttade Pelle in och försökte
uppfylla samhällets norm för en lycklig kärnfamilj med mamma, pappa, barn.
– Jag hoppades att jag skulle bli jättekär i henne. Folk sa att man växer in i
det, du kommer att älska barnet när du får hålla i det. Men så blev det
inte.
Efter förlossningen fick Pelle Filipsson höra att han kanske inte var den
biologiska fadern.
Ett DNA-test visade att han var pappan, men det tidiga och bräckliga
faderskapet fick sig ännu en törn.
En avgörande fråga är naturligtvis hur sonen kommer att känna när han en dag
läser boken och får veta att han absolut inte var önskad av sin pappa.
– De som har läst manuset tror att han kommer att må bra av att läsa den när
han blir äldre. Annars hade jag inte givit ut den. Pojken kommer att få en
förståelse för var och vad han kommer från, förklarar Pelle Filipsson, som
talat med mamman och försäkrat sig om att boken inte påverkar hans umgänge
med sonen.
Efter ett par år valde han att under nästan ett år ha minimal kontakt med
Walter.
Det ofrivilliga föräldraskapet med dess krav och förväntningar ledde honom in
i en djup depression.
– Ingenting i livet fungerade, jag kände mig helt krossad och behövde börja om
från början.
Pelle Filipsson tror inte att hans situation är unik. Däremot är den inget det
talas högt om.
Han är noga med att påpeka att han inte ifrågasätter kvinnans rätt till sin
egen kropp.
Att en kvinna själv har rätt att göra eller vägra abort är självklart.
– Men vilken typ av ansvar kan man kräva av en pappa i ett påtvingat
föräldraskap? Hur mycket underhåll ska man betala? Den känslomässiga biten
är otroligt komplicerad, det är inte lätt att ta till sig ett barn som är
oönskat.
Pelle Filipsson förstår att hans historia kan vara provocerande för par som
kämpar hårt för att nå sin dröm om att bli föräldrar.
– Visst, det måste kännas konstigt att vissa får barn så lätt och inte ser på
det med samma kärlek. Sedan finns det karlarna som inte får träffa sina
barn. De männen undrar ju hur man inte kan vilja träffa sin son…
I dag lever Pelle Filipsson i en ny relation som han beskriver som försiktig
och ömsint.
Men några fler barn blir det inte.
– Det har jag väldigt svårt att tänka mig! Jag är 99,9 procent säker.
Inte ens med en person du älskar?
– Om jag träffar den mest fantasiska varelsen i hela universum kanske. Och man
kan vara helt säker på att det går bra att leva ihop under lång tid. Men hon
finns ju inte.
Det finns inga garantier i livet.
– Inom några år tar jag ett definitivt beslut om att sterilisera mig. När jag
blir 40 år är det dags. Fram till dess lämnar jag dörren på glänt.
– Jag tror tyvärr inte att jag kan uppnå ett riktigt lyckat föräldraskap. Det
gick så snett första gången.
Vad är det bästa med att vara pappa?
– Man får en oerhörd kärlek, som är helt villkorslös. Det går inte att hålla
den ifrån sig. Det är den sortens kärlek man vill ha i livet.
För Pelle Filipsson gäller det bara att lära sig att älska tillbaka.
Pelle Filipssons ”Den vackraste gåvan” ges ut av Optimal förlag i början av
februari. Alla namn utom författarens eget är fingerade.