Hektiskt på jobbet

Inpå Livet.
Ledigt från jobbet och samvaro med familjen. Så ser julen ut för många. Men för en yrkesgrupp är helgdagarna de mest hektiska under året. Kyrkornas präster sprider julens budskap. Om Jesus som föds i Betlehem.

Malmö. Schemat för julens gudstjänster var redan lagt då Katarina Vaarning berättade på jobbet att hon var gravid. Så det är en slump att just hon ska hålla i årets julnattsmässa i S:t Johannes kyrka.

– Det blir en speciell känsla. Julen handlar ju just om den fantastiska glädjen över det väntade barnet, säger kyrkokaplanen, som väntar sitt andra barn i februari.

– Julnattsmässan är en mysig gudstjänst. Stämningen är jovialisk, en del kommer direkt från sina julbord. Och det är ju något glatt vi firar.

Under advent och fram till trettonhelgen håller hon i eller medverkar i fem gudstjänster.

– Det är fantastiskt att få vara i tjänst, men man firar inte som när man sitter i bänken. Man kan inte slappna av och gå in i det känslomässigt på samma sätt.

Vad handlar känslan om?

– Det fantastiska i att Gud föds som människa på våra villkor. Tänk att han valde att födas som ett litet utsatt barn. Min syn på julen har förändrat sig sedan jag själv blev förälder.

– Det är en känsla av förundran och magi. Julen ska vara magisk.

Advent är även inom den protestantiska kyrkan en fastetid, en förberedelsetid som ska präglas av stillhet, rannsakan och allvar. I dag märks det endast i temana för gudstjänsterna. Under december är det tvärtom full fart i kyrkan, med allt från konserter till julkrubbevisningar.

Första advent är den mest välbesökta gudstjänsten under hela året i S:t Johannes kyrka. Näst populärast är julnattens mässa.

– Det är vid jul människor vill komma till kyrkan, säger Katarina Vaarning. Trots att påsken egentligen är kyrkans största högtid. Det förväntas att kyrkan ska vara öppen och att mycket ska hända. För oss är det ett sätt att nå ut med vårt budskap.

Men för några år sedan drog församlingen ned på evenemangen.

– Det var jämt fullt av folk i kyrkan, så vi fick schemalägga stillhet. Det var som om vi drev KB, istället för att fokusera på det vi är bra på, nämligen eftertanke och tystnad.

Även om julen mest tycks handla om julklappar och julmat så tror Katarina Vaarning att människor också vill ha ett annat innehåll, för att det inte ska kännas ”platt”. Och de religiösa symbolerna finns överallt.

– Titta bara på alla adventsstjärnor och adventsljusstakar. Ingen tror väl att de har med jultomten att göra. De är inte oviktiga för oss.

Förr kunde hon bli arg över konsumtionshetsen och prestationskraven kring julen.

– Numera är jag mer ledsen över att vi tror att vi skapar julharmoni på det sättet. Jag tror människor försöker kompensera det de inte gör under resten av året. Allt ska vara perfekt.

– Julens budskap är kärlek och omsorg om varandra. Jag tycker man ska försöka umgås så kravlöst som möjligt.

Men hon kan själv ha svårt att finna lugnet och rätt sinnesstämning.

– Det är lätt att december blir väldigt stressig. Men jag försöker att inte ta ut julen i förväg. Jag köper julklappar så sent som möjligt, och läser hellre en bok än surfar på internet eller tittar på tv.

– Som präst lever jag också med texterna och de är tunga och allvarliga. När jag förbereder mina predikningar så finns den andra sidan där.

Helgonet som blev tomte

I Myra, som ligger i nuvarande Turkiet, fanns på 300-talet en biskop som hette Nikolaus (270–342). Enligt legenden räddade han tre flickor från prostitution genom att ge dem var sin påse med guld.

Den 6 december är helgonet Sankt Nikolaus dag. Traditionellt firas den med att barnen får presenter.

I USA blev Nikolaus till Santa Claus eller bara Santa.

Dagen före julafton 1823 publicerade New York-tidningen Troy Record en dikt av teologiprofessorn Clement Clarke Moore: ”’Twas the night before Christmas”. Här beskrevs för första gången hur Santa Claus kommer norrifrån i en flygande släde som är full med klappar och dras av åtta renar.

I denna skepnad återvände det barnvänliga helgonet så småningom till Europa som jultomten.

Varför jul nu?

Julen firas till minne av Jesu födelse, men i bibeln står inget om när på året den inträffade.

Det kristna julfirandet uppkom i Rom på 300-talet. Troligen valde man 25 december för att skapa en motvikt till solgudens fest, som firades då.

Även på andra håll i det förkristna Europa firade man vintersolståndet. Den kristna julen ersatte dessa midvinterfester.

Att de flesta ortodoxa kyrkor firar jul 7 januari beror på att de fortfarande tillämpar den julianska kalendern.

Källa: Nationalencyklopedin.

Relaterade artiklar
blog comments powered by Disqus

Författare: Maria Werner
Publicerad 9 januari 2009 02.05
Uppdaterad 9 januari 2009 02.05

Inpå Livet
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu