LUND. I en enkätundersökning som nyligen genomfördes av Sociologiska institutionen vid Lunds universitet fick 5 000 personer inom 17 olika professioner ta ställning till påståendet: ”Yrket känns som ett kall för mig”.
– Resultatet visar, kanske överraskande, att sjuksköterskorna är de som minst av alla stämmer in i påståendet, säger Thomas Brante, professor i sociologi.
Nästan 30 pr
ocent av sjuksköterskorna tog helt avstånd från påståendet medan bara 7 procent av läkarna gjorde det.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är inte förvånad.
– För sjuksköterskorna är kallet starkt kopplat till den traditionella kvinnorollen där man förväntades ge upp hela sitt liv och arbeta gratis.
Sjuksköterskan under det tidiga 1900-talet fick inte gifta sig. Genom uppoffring och pliktkänsla skulle hon ägna sig helt åt det kristna kallet och ta hand om sjuka människor. Begreppet togs bort från läroböckerna 1965, men bilden av den plikttrogna sjuksköterskan hänger kvar.
– Vi har genomgått en professionalisering där yrket har gått från kall till att bli ett akademiskt yrke. Vi vill att lönen och villkoren ska spegla det arbete vi gör och det ansvar vi har, säger Sineva Ribeiro.
Studi
en visar att professioner där många ser sitt yrke som ett kall är präster, läkare, arkitekter och lektorer. Kallkänslan är högre bland yngre medarbetare än bland äldre.
– Det visar att det inte bara är yrkesgrupper som jobbar med människor som drivs av ett kall. För teknologen kan det finnas en känsla av att hjälpa mänskligheten genom nya uppfinningar, exempelvis med klimatvänlig teknik, säger Thomas Brante.
Trots at
t flera av yrkena är högstatusyrken så behöver status och kall inte vara direkt sammankopplat, menar han.
– Status och prestige handlar om hur andra uppfattar yrket, medan kallet uppfattas som styrt av inre drivkrafter.
Enkäten ingår i en större studie kallad ”Det professionella landskapet” finansierad av FAS och Vetenskapsrådet.