Den psykiska ohälsan bland unga, särskilt flickor, har ökat de senaste åren.
Enligt aktuell statistik från WHO är så många som sju av tio tonårstjejer
stressade.
– Vi måste få en djupare förståelse för och mer kunskap om vad det är som gör
att tjejernas vardagsstress uppkommer, säger folkhälsovetaren Katarina
Haraldsson, som skrivit en avhandling i ämnet.
Hon har gjort djupintervjuer med gymnasieflickor och beskriver hur de ofta
frivilligt tar ansvar för många olika frågor och situationer som berör hela
deras vardagsliv.
– Många tror att gymnasietjejernas stress bara handlar om skolan, men bilden
är betydligt bredare än så. Flickorna känner ansvar bland annat för olika
slags relationer, som kompisar och syskon, eller har åtaganden i olika
föreningar eller organisationer på sin fritid, säger Katarina Haraldsson.
Studien visar att stressen uppstår i samspelet mellan ansvar och bemötande. En
situation där en tjej möts utan respekt kan till exempel leda till att det
ansvar som från början var frivilligt istället upplevs som påtvingat.
Men det finns flera källor som flickorna hämtar kraft ur, förklarar Katarina
Haraldsson. Det är viktigt för dem att ha inflytande över sin vardag, att få
känslomässigt stöd och delta i fritids- och kulturaktiviteter.
– Det är angeläget att vi tar hänsyn till vad flickorna själva tycker är
viktigt för att kunna stå emot stress. Det gör att vi kan skapa bättre
hälsofrämjande och stressförebyggande åtgärder utifrån deras egna villkor,
säger Katarina Haraldsson.
De intervjuade tjejerna ville gärna lära sig mer om stress i skolan, och
efterfrågade också schemaläggning av massage och yoga samt mer fysisk
aktivitet för att kunna återhämta sig.